de bankirer och kapitalister, som ingått detta aftal med ryska regeringen, efter hvad de ofvan anförda namnen utvisa, utgöres af parisare. Icke mindre anmärkningsvärdt är, att det Rotheschildska namnet helt oeh hållet sak: nag på listan. Huru intressenterne i det stora företaget för öfrigt sinsemellan uppgjort affören, huru stor andel hvar och en öfvertagit 0. 8. Vv. är icke bekant. En känd och naturlig sak är emellertid, at: de stora penningfurstarne, huru mäktige d: än äro, icke kunna anskaffa de oerhörda summor, som i dylika fall erfordras, annorunde än genom försäljande af ett större antal aktie, till andra, eller ock upptagande af lån medelst räntebärande obligationer; och framgången a! ett sådant företag beror således till en sto: del på det förtroende, hvarmed dessa papper komma att emott2gas i affärsverlden på verldsmerknaden. Att döma af den engelska pressen, synes man icke på Londons börs hafva att motse något stort tillopp af afnämare. Det är icke att förmoda, säger Economist. efter att hafva i korthet redogjort för hufvud 2runderna i detta aftal, vatt de nya upplysvingar, som nu erhållits i afseende på de ryska jerrvägsanläggningarne, skola locka någon större mängd engelska kapital in i företaget, då så mycket annat, som är mera nödvändigt och mera fördelaktigt, i främsta rummet boide taga deras bistånd i anspråk. Mer kapitalisterna lära väl få besluta om den saken. bäst dem för godt synes.. Äfven Times har genast uttalat sig emot engelska kapitalers 2xvändande i detta företag. Efter hvad man finner, äro de bekantblifna vilkoren, hvad den finansiella delen deraf beträffar, icke just öfverdrifvet fördelaktiga för ryska statsverket. Vinsten att inom tio år få ett jer.:vägssystem af den ofantliga utsträckning, som det ifrågavaran?de fulländadt, är dock så stor för ezarväldet, att den väl må hafva ansetts värc att köpas äfven med betydligare uppoffringar. För oss böra dessa vår farliga grannes förehafvanden, hvarigenom Svarta hafvet om någrs år troligen kommer att stå i jernvägsförbindelse med Östersjön, visserligen utgöra en kraftig påminnelse att icke heller sky de uppoffringar,som erfordras för beredandet åt vårt land af de fördelar och den trygghet, som endast jernväga? numera kunna skänka, men också att dervid i första rummet tänka på möjligen snaraste fulländande af den bana, som bör sammanbinda Stockholm med Göteborg, d. v. s. Mä laren och Östersjön med Nordsjön och Vesterbafvet, såsom otvifvelaktigt varande den bana. hvilken både för befordrandet af landets välstånd och betryggandet af dess försvar är af alla de föreslagna den ojemförligt angelägnaste.