staldt förslag om utdelning a 4: 10 bax0 Ior nvarjt sktie. Bolagsmännen ogillade revisorernes anmärkning hvruvida direktionen må anses bafva egt rättighet att under de 10 sista dagarne af räkenskapsåret ndra kreditivtagare att å kreditiven göra insättningar. Hr ordförandens framställoing om fullständig decharge för bankens förvaltning under sista året besvarades med ja. Af revisionsberättelsen iphämtas att banken rört sig med ett kapital af 1,188,233: 14. 6. bko och att den behållna räntevinsten, som banken Jemnat, utgör 15,171: 25. 11., hvaraf 921: 27. 11. blifvit lagda till reservfonden och 14.250 utelade till lottegarne, som förut är nämdt, red 2 rår 18 sk. pr aktie. — Summarisk uppgift, till svenska läkaresällskapets protokoll, tisdagen den 10 Mars 1857, angiende. sjukdomstillståndet i bufvudstaden under den sistförflutna veckan: Sjukligheten betydlig. Sjukdomsformerna desamma som under närmast föregående vecka. — På serafimerlasarettet: . lunginfammationer, reumatismer, några få nervfebrar; mest kroniska sjukdomar; lungsot och vattsot. Sjuknummern för dagen 299, hvaraf 174 på medicinska afdelningen. — På garnisonssjukbu et: lungioflammationer, katarrer, blodiga diarreer, frossor och nervfebrar. Sjuknummern för dagen 170 hvaraf 94 på medicinska afdelningen. — På provisoriska sjukhuset uppgick sjuknummern vid förra veckens slut till 175. af hvilka 39 bade koppor. — På bsrosjukhuset: sjuknummern för dagen 34; inkomne endast kroniska sjukdomar. -— Stockholms stads och läns kurhus: sjuknummern för dagen 134, hvaraf 116 ån staden och 18 från länet. — På diakonissjukhuset: dagens sjukantsl 19; gastrisk feber och katarr. På kopphuset vid Sabbatsberg: sjukantalet för lagen 46. — Bland de fattiga: katarrer, koppor, ungioflammationer, diarreer, frossor, reumatismer, zastriska och nervösa febrar, skarlakansfeber och kikhosta. — I fängelserna : reumatismer och diarreer. Sjukvården å Serafimerlasarettet under år 1856. Enligt den af öfverläkaren vid serafimerlasarettet afgifna redogörelsen för sjukvården och der inre ekonomien vid lasarettet under förlidet år utgjorde antalet af sjuka som under åreder blifvit vårdade 3198, hvaraf 2220 på de medicinska afdelningarne och 978 på den kirurgiska. Häraf voro under året inkomna 2894 och 304 qvarliggande från år 1855. Dödlighetsprocenten her utgjort 10,3, d.v. s. att öfverbufvud taget1 dött af 10 vårdade. Dödlighetsprocenten under år 1855 var 8,6. Den större dödligheten under 1856 berodde nästan wuteslutamde på det stora antal vattusotssjuke efter långvarigs frossor, bland hvilka ett betydligt antal först der blifvit anmäldt till intsgniog, när lidandet gått derhän, att det var obotligt. Underbållidagarnes antal här för hela lasarettet uppgått till 99 353, och understiger antalet för 1855 med 1339. -Medeltalet vårdade för hvarje dag har för hela lasarettet varit 271,4. Vistelsedagarnes antal för hvarje vårdad har i medeltal varit 31,06. Med afsesnde på de olika vilkoren för de sjukes intsgning hafva 71 varit betalande i enskilt rum, 1416 betalande i allmänt rum, 159 intagna efter ackord med korporationer inom bufvudstaden, 1051 utan betalning och 501 efter ackord med Stockholms län. Skiloaden i underbållsdagarnes antal för de mot betalning och utan betalviog i allmänt rum vårdade visar sig för de båda åren särdeles betydlig: 6066 underhållsdagar flera för de betalande 1856 än under 1855 och 8512 farre för de icke betalande. , Det så betydligt minskade antalet underhållsdsgar för de icke-betalande visade, enligt öfverläkarens tanke, ett sträfvande hos desse sjuke att så fort som möjligt lemna sjukhuset, emedan de dels ansett sig kunna under tillfrisknandet sjelfva sköta sig i hemmet, dels vetat sig, äfven med ej fullt återstälda krafter, kunna erhålla arbetsförtjenst. Högsta avtalet vistelsedsagar tillhör alltid de sjuke från Stockholms län, emedan dessa vanligen ej ioföras till sjukhuset förr än deras sjukdom nått sin svåraste utveckling, De från Stockholms stad utan betalning vårdade sjuka, till ett antal af 881, hafva vistats å lasarettet 29,328 underhållsdagar. Således I hafva i medelial 80 Stockholms fattigvård mer eller 4 indre tillhörige, med vederbörandes bevis försedde IV 1l:dagligen hela året om 8 lasarettet serhållit fri vård och underhåll. — De från landsorten (utom Stockholms län) å frinummer vårdade, som 1855 uppgingo till 284, ha under 1856 utgjort 170. af hvilka 67 från Dalarte, 35 från Wermland och 68 från öfrige orter. — Samtliga utgifter vid lasarettet för de sjukas vård ba under året uppgått till 59,282 rdr bko eller 7157 rdr mera än: under år 1855. Fördelas denna summa på antalet underbållsdagar, blir kostnaden i medeltal för hvarje sjuk 28 sk. 7 rst. bko om dagen. Uader 1855 utgjorde denna dagkosinad 24 sk. 10 rst. 1852 var den endast 20 sk. 2 rat.. Den har således inom 5 år ökats med 8 sk. 5 rst. bko, samt måste, i förhållande till de å vissa förnödenheter ävnu högre stegrade priserna vidare ökas under år 1857, — Kostnaderna för utspisningen för . de sjuke har under de sisförflutva fyra åren ökat sig på det sätt, att då de 1853 utgjorde 14 228 rår, de 1856 uppgingo till ett belepp af 24,565 rår, således ökats med 10,337 rdr bko. Det är denna stegring i mathållningskostoaden som är den förnämsta orsaken till lssareitets (kade utgifter. S.mma förbållsnde, som under de senast förflutne åren bifvit anmärkt, att lasaretteis utrymme ej tillåter emot:agandet af slla de sjuke, som äro i verkligt behof af inträde till vård, har äfven under detta år egt rum. Detta bristande utrymme är isynnerhet märkbart under höst-, vinteroch vårmånaderna. Ej mindre än 863 sjuke, af hvilka 556 skolat tillhöra de medicinska afdelsibgarna och 307 den kirurgiska, hafva under året måst afvisas. Denna afvisning sf sjuke, hvilka ofta äro i stort behof af bjeip, utgör den tyngsta och dea bittraste af de plikter, som åligga lassrettets öfserläkare och öfverkirurg. Båda följa, vid denna plikts uppfyllande, den åsigt, att de med faitigbevis försedde, således mest hjelplöse, intagas framför dem, som kunna erlägga den stadgade afgiften. . Dessa antecknade 63 sjuke, som ej kunnat emotiagas, hafva alla varit inom Stockholms stad -boende. Eit ej obetydligt antal sf sökande ifrån landsorterna har likaledes måst afvisas. Detta förhållande visar huru högt af behofvet påkallad en utvidgniög af lasarettet för den närmaste framtiden är; men som dennä utvidgning ej kan af lasarettets egna tillgångar bekostas, kan den endäst komma till stånd genom det allmännas mellankomst., — rolog, framsagd vid ett till förmån för de nödlidande i Finland gifvet societetsspektakel i Mariestad. När vinden kommer östanfrån, Ls5gg örat till dess ljud: Der hörs ej; mera krigets dån,