Aftonbladet – 10 mars 1857, sida 3

lån med 14,817 rdr 16 sk. bko. RR MM—— — Författaren i Svenska Tidningen angå nde Ett universitet eller åtminstone ett fullständigt medicinskt läroverk i hufvudstaden har ut 2n senare artikel vidare utvecklat sina betraktelser rörande detta ämne på ett sätt, att vi ved tillfredsställelse finna oss uti förer andet af denna vigtiga angelägerhet hafva orhållit en bundsförvandt äfven i Svenska Tidningen. Efter att bafva gifvit skäl för den meningen. att Lunds universitet under nuvarande förhållanden icke bör upplösas, och att frågan om ett universitets upprättande i hufvudstaden åtminstone för närvarande bör inskränkas till yrkandet, i likhet med professor Cederschiölds ämnet väckta motion, att det närmast be!ägna, det i Upsala, må förflyttas till Stocknolm, erinrar författaren, att det numera snar! sagdt icke finnes någon hufvudstad a! någon betydenhet utom Sverges, som ej tillika är stt lärdomssäte, och att man redan talar om förflyttning till hufvudstäderna af de få umversiteter, som ännu finsas qvar i småstäder, jemförliga med Upsala, uttalat den öfvertygelsen, att äfven bland sjelfva lärarne vid Upsala universitet finnas roånga, som instämma i yrkandet på detta universitets förflyttning, och bemöter det inkast emot detta förslag, som plägar hämtas ifrån de talrika byggnader, till en del nya — de bekanta ankarena — som universitetet eger i Upsala. Dessa behöfde icke heller efter en flyttning af universitetet stå tomma, då skolor, storsrtade barmhertighetsinrättningar, landtbruksoch skogsinstituter, samt åtskilliga fabriksanlöggningar der kunde hafva ett ypperligt läge. Staten måste dessutom, när sakens vigt det kräfver, icke sky den förlust, som nu för ändamålet erfordras, om denna än genom mera förtänksamhet hade kunnat undvikas, Skulle emeilertid tvekan eller de verkliga svårigheterna ännu någon tid hindra hela universitetets flyttning, så må man tillsvidare omfatta motionens alternativ, som yrkar, att åtminstone den medicinska fakulteten i Upsala må förenas med Karolinska mediko-kirurgiska institutet för att dermed bilda en fullständig medicinsk läroanstalt i Stockholm. Författaren visar derefter på ett ganska öfvertygande sätt de fördelar för läkarebildningen, som skulle vinnas genom en sådan åtgärd, såsom uppbäfvande af de olägenheter, hvarmed den i Upsala studerande unge läkaren nu har att kämpa, då han under fem och ett halft års tid, som hans kurs i allmänhet anses upptagas, måste tre gånger flytta fram och tillbaka emellan teorien i Upsala och praktiken i Stockholm, — vetenskapernas fullständigare representerande och samlingarnes bättre utrustande vid den förenade föroknstalten redan genom föreningen af hväd nu på de båda skilda orterna finnes splittradt, — rikligare tillfällen för den blifvande läkaren att under studiitiden få uti sjuksalarne lära sig attiakttaga, att se, igenkänna oc) följa sjukdomarnes företeelser, äfvensom för de talrikare lärarne, att göra vissa stora framstående sjukdomsformer till föremål för särskilta afdelningar eller sjukhus, så kallade specialkliniker, med lärare, som åt dem finge egna sin tid och sin verksamhet, o. 8. v. Instämmande med författaren i Svenske Tidningen i allt det hufvudsak iga och förbehållande oss att ytterligare återkomma til: ämnet, inskränka vi oss för tillfället till den anmärkning, att fördelarne af universitetets flyttning till hufvudstaden, efter hvad vi tro 088 förut hafva ådagalagt, vore uti ingen mån mindre för flera andra studiigrenar, än för ;e medicinska, och att, om än flyttningen af den medicinska fakulteten är lätt.re verkstäld än den af hela universitetet, svårigheterna sfven för det helas flyttning och en i sam: manhang dermed behöflig förändrad organisation icke äro större, än att rikets ständer itminstone icke borde afskräckas fån attbesära en unde:sökning af förhållandet genom en komite af vetenskapsmän och framlägganlet af ett förslag i ämnet från regeringens sida till nästa riksdag.