ker under horisonten, och hindrade af mörkret återkommo vi först sent om natten: till min Vagn. Det bör anmärkes: att Wahlberg, så som han här berättar om den svarta antelopen, kunde stanna långa tider på sina färder, för att få flera exsmplar af djur, dem han sett eller: fält ett af; och äfven då han e fick vackra specimina, kunde han med ytterata tålamod fälla dest ena efter det andra, ända tills exemplaret var felfritt. Det är ef. dersa skäl, bland andra, som ha s samlingar äro af så utomordentligt värde; de innehålla nästan utan undantag felfria specimina, vanligen flöra åldrar ooh stundom olika årsdrägter. Vi få längre fram tillfälle att återkomma till skildringen af det besvär ett sådånt samlande kostar. ! Under dettas arbete uppehöll han sig vid Apfloden till den 2 Mars 1842, bröt då upp på återfärden, slog läger och dröjde vid Saltpannan till. den 10 April; derefter ånyo under Makkealisbergen, samt började derpå med allvar. återtåget; och återkom till Port Natal i början af Augusti 1842, med vagnen lastad så starkt den kunde tåla. I Port Natel: hade under tiden stora föränringar skett. Et parti emigranter hade (elan: engeltka garnisonen, som ofvan nämdes, emnat Port Natal); änfallit kafrerna och röfvat från dem boskap och barn, ssmt voro nu sjelfva i fruktan för anfall af kåffrerna. En zelska trupper hade genom Kafferlandet koms nit till Natal. Bönderna förskansade sig i stt läger. Engelsmännen gjorde ett natiligt .nfall på dem, men blefvo tillbakaslagne med stor förlust, bland annat af 2 kanoner. Då förskansade sig nu i sin ordning, och belärades: af Bosrs öfver en månad med sådant eftertryck, ati de måste slågta sina hästar för föda. Vidoderas första nederlag hade delye: