Aftonbladet – 10 mars 1857, sida 1

Jade: min färd med brinnande oron, säger Wahlberg, för ett så hastigt som möjligt nå det för mig liggande målet och undersöka innehållet af dess skogbeklädda ridor Han öfversteg berget, träffade på andra sidan några regande naturforskare, bland dem den anspräkslöse och intressante Zeyhber,, och gick vidare till ett ställe, der en mindre bäck från Makkalis berg kastar sig i Krokodilfloden, längs hvars stränder tårpilarne stå lutande: gina. gröna sörjande hufsuden mot den stilla vattenytan, under hvilken i stort antel lura, dolda i djupet, de förskräckliga amfibier, som gifvit flodem sitt namn. På denna landtunga uppslog jag den 16 Novembers (således efter 5 veckors oafbrutet tåg) mitt tält och ordnade mitt läger. Nu följde en tid.af beständig sysselsättoing, urder hvilken den skriande ugglan och den tjutande hyenan funno mig ännu vakande, och då sångfoglarnes tidiga chor grymt afbröts af. min börsas knall. På detta stäjle vistades bän till början af Januari 1842, under hvilken tid.det missödet träffade honom; att en af hans oxarunder en förfärlig åsknatt slogs af lejon strax utanför hans läger. Han gjörde derpå en utflygt till kommendanten Potgieter för att få tillstånd att framtränga längre, passerade Krokodilfloden nära det ställe, der han haft sitt läger, besökte -Basutohöfdingen Msmmakalii dess kraal (by), och jag begärde! af. honom att han skulle utsöka tvenseoförskräckta män, af hvilka Mammakali kunde ha beder, ätt följa mig såsöm vägvisare och oxvaktare, och att j:g-skulle betala honom vid återkomsten en get för hvarderas tjenst. Hun äskade såsom tillökning fettet af en del af det vilda vi skulle fälla, och då jag biföll detta var han tillfreds, samt gaf mig tvenne af. aitt folk, hvaraf den ena, utan att vara krympling, bar öfver hela sin kropp förskräckliga ärr, åmin