Aftonbladet – 5 mars 1857, sida 2

Högt öfver död och graf; Skall i Guds helga gårdar bo Och finna der sin tröst, Och hvila still i ljuflig ro Invid Försonarns bröst.. Det fanns ej en enda röst som icke instämde i sången, och orden uppstego segrande och förtröstansfulla från sjelfva grafvens port. Då sången var slutad, läste Nina med darrande röst, som dock blef klarare och bestämdare för hvarje ord hon läste, den gamla psalmens oförskräckta ord: Den der under den Högstes beskärm står, skall under den Allsmäktiges skugga blifva, och jag säger om Herren: Han är mitt hopp och min borg, min Gud, den jag vill trösta uppå. Titn skall frälsa dig från jögarens snara och från pestens död. Han skall betäcka dig med sina fjädrar och ditt hopp skall vara under Hans vingar. Att du icke behöfver förskräckas. för nattens stygghet, ioke. heller för dagens pilar, icke heller för pesten, som i mörkret van kar, icke heller för den sjukan, som om middagen förderfvar. Om tusen falla vid din sida och tio tusen vid din högra sida; så skall det dock intet drabba uppå dig. Ty Han hafver befallt sina englar att de skola bevara dig på alla dina vägar. Det är möjligt,, sade Nina, att några ibland oss torde blifva hädankallade. Men för dem, som Kristus älska, finnes ingen skräck i döden. Det är ju blott att gå hem till vår fader. Låt oss derföre vara vid: godt mod l (Forts. följer).