Aftonbladet – 3 mars 1857, sida 2

denna atida bäst väckes och underhålles genom påkalladt, omedelbart och inflytelserikt deltagande i skolans angelägenheter; utan tvifvel skall folkskolan, om det gjorda förslaget kommer till verkställighet, gå samma öde till mötes, som mångenstädes befaras för fattigvården, nemligen att blifva en anstalt, mera bygd på juridisk, än religiös grund, och dess styrelse komme att blifva snarare en -tvångsmakt; efter blotta yttre former verkande, än en moralisk kärlekskraft, stående i -lefvande;personligt samband med skolan. Att vara detsenare, blifver, efter konsistorii underdåniga förmenande; endast möjligt för en lokalstyrelse, som eger tillfälle och makt att göra sin insigt och sitt arbete fruktbara samt sin inflytelse gällande. Visserligen har, jemte vården om skolornas egna medel och lokaler, ett vigtigt åliggande blifvit församlingarnes folkskolestyrelser förbehållet, nemligen att, jemte vederbörande ordningsmän, tillse att skolgång ej försummas,, kanske det vigtigaste åliggande, alldenstund skolgångens försummande säkerligen utgör den största bristen i hufvudstadens folkskoleväsende; men oafsedt att detta åliggande tillika är det både svåraste och obehagligaste bland folkskolestyrelsernas och ordningsnämdernas göromål, kan konsistorium icke inse, huru dessa kommunalmyndigheter, genom det nu framstälda förslaget, skola bättre än förut kunna åfbjelpa berörde brist. Att de, genom hvad här föreslaget är, skola vinna större förmåga eller tillfälle dertill; kan konsistorium icke finna, hölst som bristen härleder sig till största delen från ömståndigheter, ofvanföre underdånigst andragna, dem det icke baror af dessa myndigheter att förändra. Måbända är härvid afsedd öfrerstyrelsens större makt att tillhålla vederbörande att fullgöra sina plikter. Deremot är att frukta, det stor svårighet skall möta att finna skicklige män, hvilka vilja ingå eller qvarblifva i församlingarnes särskilta skolstyrelser, så som dessas verksamhet blefve enligt förslaget inskränkt. : Vid 0:te punkten, angående revision af vederbörande styrelers förvaltning och räkenskaper, har könsistorium intet särskilt att i underdånighet anmärka Vidkommande slutligen 7:de eller sista punkten deremot och hvad deri är föreslaget om åliggande för den först utsedda öfverstyrelsen, att utarbeta och till Eders K. M:ts fastställelse öfverlemna fullständigt förslag till. folkskolestadga för Stockholms. stad, måste konsistorium underdånigst anmärka oregelmessigheten deraf, att den styrelse, för hvilken den ifrågasatta stadgan skulle i första rummet gälla och hvärs verksamet skall deraf bestämmas, skulle sjelf utarbeta densamma. Denna stadga bör väl först vara gifven och utfärdad, innan öfverstyrelsen konstitueras och träder i verksamlHet. Visserligen heter det, att stadgan skall, utarbetas vunder iakttagande af de i förslaget angifne hufvudgrunder, Men då detta förslag innefattar både de till-stadgan hörande ämnen — såvida icke än ytterligare förändringar i den allmänna folkskolestadgan afses — och tillika det reglementariska, som kan för densamma ifrågakomma, samt då Eders K. M:ts nådiga fastställelse i hela det nu framlagda förslaget förutsättes, så kan konsistorium icke fatta meningen af förslaget i denna del, ej heller, för så vidt den blifvit fattad, densamma biträda. . På grund af: hvad konsistorium nu haft nåden andraga i:afseende på: sockenstämmonämdens-af öfverståthållareembetet öfverlemnade underdåniga förslag, angående förändrad organisation af hufvudstadens folkskoleväsende, samt dervid fogade handlingar; och ehuru konsistorium fullt erkänner den stora nitälskan för folkskoleväsendet, som blifvit genom mera omförmälde förslag och handlingar ådagalagd; likväl, enär det ifrågavarande ärendet icke synes. behörigen och fullt utredt, enär en församling sig icke derom utlåtit, enär de:uppgifter och omdömen, åsig ter och slutsatser, som, angående folkskoleväsendets närvarande tillstånd i hufvudstaden, blifvit framlagda, synas stödja sig på ensidiga eller otillförlitliga grunder, samt i många fall kunna jäfvas, enär slutligen det framlagda förslaget synes i de flesta och vigtigaste delar olämpligt samt från de i Eders K. M:ts nådiga folkskolestadga gällande grunder och närvarande förhållanden alltför afvikande, kan konsistorium underdånigst icke tillstyrka Eders K. M:ts nådiga bifall eller fastställelse å omförmälde förslag. Men som konsistorium; lika med sockenstämmonämden, anser det vara önskligt och beböfligt, att de egna förhållanden, hvilka för hufvudstaden ega rom, efter redan vunnen erfärenhet måtte mera, än i nu gällande nådiga folkskolestadga kunnat ske, blifva afsedda och grundlägga särskilta undentagsstadgar för hufvudstadens folkskolor, men tillika att dessa undantagsstadgar icke. blifva flera eller i vidsträck tare mån från den för rikets öfriga delar gällande allmänna stadga afvikande, än hvad omförmälde förhållanden oundgängligen kräfva, vågar konsistorium i djupaste underdånighet hemställa, om icke Eders KE. M:t måtte täckas, på sätt Eders K. M:t kan finna tjenligast, låta utarbeta ett förslag till särskilt folkskolestadga för Stockholms stad, med afseende på dess särskilta förhållanden; dock i så nära öfverensstämmelse med denför riket i allmänhet gällande folkskolestadga, som med meromförmälde : särskilta förhålanden är möjlig, äfvensom mera än det ov granskade förslaget utgående ifrån och stödjande sig på redan förut för handen varande förbållarden, för att sedermera, efter vederbörandes körande, underställas Eders K. M:ts nådiga pröfning och afgörande. Konsistorium vågar anse denna underdåniga hemställan så mycket mer påkallad, som folkskoleväsendet öfver hela riket är i sin utveckling . samt röster höja sig för en ny-organisation af detsamma i sin helhet, och-som det icke vore nyttigt, att denna vigtiga angelägenhet i hufvudstaden och landsorten blefve på alltför olika sätt ordnad; Sedan konsistorium sålunda underdånigst yttrat sig i saken, utbeder sig konsistorium att, till förklaring af det dröjsmål, som med afgifvandet af det nådigst anbefalda yttrandet egt rum, få i djupaste undöardånighet anföra, att;-sedan Eders K.: M:ts nådiga-remisser å-chandliogarne mot slutet af år-1855 till könsistorium ankommit ej mindre de vid då ins träffade julhögtid samt vid börjat af hvarje år på -korsistorii ledamöter hopade embetsgöromål, än ock handlingarnes stora vidlyftigbet förlängde den nödvändiga cirkulationen af handlingarne bland ledamöterna; att, då ärendet var till föredragning i konsistorium beredt, undertecknad, ordinarie ordförande, Pettersson, blef af en sjukdom angripen, hvilken alltmer tilltog, så att jag, med Eders K. M:ts nådiga tillstånd, måste vid början af nästlidne sommar företaga en resa till-utländsk helsobrunn; att under tiden tvenne nya ledamöter i konsistorium inträdde, nemligen undertecknad Lundberg i Maj månad och undertecknad Wensjoe i Juli, hvilka måste af de vidlyftiga händlingaärne inhämta känhedom; att åtskilliga ledamöter längre eller kortare tid af sommaren värit för belsans vårdande tjeristlediga; samt slutligen och i synnerhet att ärendets omfång, beskaffenhet och vigt erferdrat noggrant öfvervägande och . föranledt vidlyftiga öfverläggningar, helst då konsistorium icke kunde dela mångå af de i det granskade förslaget framstälda åsigter; äfvensom att såväl böslutens fättande i det underdåniga utlåtandets särskilta många punkter, som deras uppsättning och justering ytterligare erfordrat en längre tid: Särskilt får undertecknad ordförande, Reuterdahl, underdånigst anmäla, att jag först efter min ankomst till hufvudstaden i medlet af nästlidne Oktober kunde af ärendet tåga kännedom och i öfverläggningarne derom deltaga; men att efter den tiden ärendets handläggning mödalden skyndsämhet, som varit möjlig, fortgåtty — De i nåder remitterade bandlingarne varda underdånigst återstälde. QAR linot knanvnesetarinn