sterskapets inkomster. Reservationer äro anmälde af kontraktsprosten Rundgren, med hvilken doktor Nordlander och prosten Ståhl instämt, emot hela betänkandet utom hvad angår bibehållandet af biskopsembetena, af lektor Sonden, med hvilken prosten Gahne instämt, med yrkande att den und. skrifvelsen bort inskränka sig till en anhållan om förberedelsers träffande, på det att biskoparnes lika med öfriga prebenden må indragas och förses med egna kyrkoherdar och att för detta ändamål undersökning af biskoparnes verkliga löneemolumenter må ske, af prosten Colln mot tillstyrkt indragning af biskoparnes prebertdepastorat, af prosten Millen om en inskränkning i den und. skrifvelsen, af prosten Ljunggren att, enär detta betänkande ovägerligen vidrörer 4 af presterskapets privilegier den 16 Okt. 1723, utskottet bort begagna den i privilegiefrågan häfdvunna formeln, att presterskapet mätte medgifva och hvart och ett af de öfriga stånden för sin del bifalla hvad utskottet föreslagit, samt af hr Bodell mot afstyrkandet af Nils Hanssons motion angående indragning af nio biskopsstolar. GÅRDAGENS PLENA. Borgareståndet. Statsutskottets utlåtanden n:is 28 och 29 samt 31—36 biföllos; n:r 30 begärdes på bordet. Ekonomiutskottets memorialer n:is 52—44 lades till handlingarne ; bet. n:is 45—47 biföllos. För öfrigt förekom endast bordläggning och protokollsjustering. Bondeståndet. I gårdagenseftermiddagsplenum biföllos utan diskussion statsutskottets tillstyrkaunde utlåtande n:r ?8,ianledning af hr Lallerstedts motion om eftergift af.kronans rätt till danaarf efter enkan Ulrika Sofia Ekedal, och samma utskotts utlåtande n:r 29, som hemställer, att Ni!s Olssons från Malmöhus lin motion, angående nödiga åtgärder emot sjöns utskärningar å ön Hvens stränder samt lindring för hemmansegare å nämde ö uti deras skatter, icke må till någon rikets ständers åtgärd föranleda. Vid föredragning af statsutskottets utlåtande n:r 30, angående upphörande af det från -rotehållarne eller soldaterna vid indelta infanteriet nu utgående bidrag till soldatbeklädnadens anskaffande och underhåll, uttalades en nästan allmän erkänsla för detresultat, hvartill utskottet kommit, då det funnit si, kunna tillstyrka befrielse för rotehållare från erläggandet af beklädnadsbidrag för 19,258 -rotar, som i den kongl. propositionen blifvit omförmälda, äfvensom att det bidrag, som pu utgår från roteringskassan i Jemtland, må uppLöra, och att i stället för det å riksstatens 4:de hufvudtitel nu uppt gna årliga anslag 71,000 rår bko till lifmundering för indelta infanteriet. må uppföras bland anslagen för materielen ett belopp stort 208,200 rdr rmt, att utgå under benämning till lifoch släpmunderingar vid rothållsregementena. Endast Nils Svensson från Skåne, med hvilken Nils Olsson och några andra instämde, och som ville bifalla betänkandet i allmänhet, uppträdde för att med ogillande lägga till handlingarne den del af betänkandet, som hemställer, att rikets ständer icke må vidtaga någon förändring i afseende å beklädnadsbidragets utgörande af de 385 vakanta rotarne vid skånska indelta infanteriregementena. Härvid stödde sig Nils Svensson på Ola Månssons reservation vid denna punkt; men reservanten Ola Månsson sjelf rättade sig efier flertalets önskningar och ville genom ett bifall till betänkandet låta frågan om de skånska vakanta rotarnes befrielse för närvarande falla, i hopp att vid en kommande riksdag denna befrielse skulle kunna utverkas. Erik Ersson från Gefleborgs län, med hvilken Erik Hansson och Olof Larsson förenade sig, ville nu bifalla betänkandet, men under den förboppning att de, som nu deraf få fördel, en annan gång måtte vara villige att bereda en motsvarande lättnad åt de roteringsskyldige vid Helsinge regemente, hvilka icke utgjort någon beklädnadshjelp och således icke nu få någon fördelaf detta beslut: Utlåtandet blef till sist så godt som enhälligt bifallet. S:atsutskottets utlåtanden n:r 31, som afstyrker Petter Jönssons motion angående nedsättning: uti åtskillige Wisingsöhemmans utskylder, och n:r 32, som tillstyrker, att det för ombyggande af Långebro vid Kristianstad under senaste riksdag beviljade statsbidrag må under förut föreskrifna vilkor utbekommas, såvida arbetet påbörjas före den 1:sta nästkommande September, biföllos utan diskussion. I fråga om anvisande för år 1857 till nationalmuseibyggnaden af 150,000 rår rmt uppträdde först Liss Lars Olsson från Dalarne och lemnade en historisk belysning af denna fråga, hvarigenom han visade, att ständerna, genom otillförlitliga uppgifter om kosthaderna, samt byggnadsplanens tilltagande i en långt större skala, än att den kunde med beviljade medel utföras, blifvit inlockade i ett byggnadsföretag, hvarigenom, enligt gjorda förespeglingar, skulle åstadkommas en minnesvård af svensk byggnadskonst, men hvartill man likväl låtit en tysk arkitekt uppgöra ritning, och det på ett sådant sätt att man nu knappast hade något val, utan måste finna sig i att bevilja allt, som till byggnadens fullbordan erfordrades. Anders Persson från Örebro län, Mengel, Ola Månsson, Östman, Anders Ersson från Elfsborgs län, David Andersson och Nils Hansson från Skåne uppträdde derefter, alla klandrande antingen intendentsembetet, som uppgjort ett missledande kostnadsförslag, eller regeringen, som godkänt en byggnadsplan med vida större utsträckning än den, hvartill ständerna beviljat medel. Anders Persson kunde tillika fägna ståndet med den upplysningen, att de ytterligare erforderliga medlen säkert icke skulle stanna vid de 600,000 rdr, som Kongl. Maj:t föreslagit måtte vid denna statsreglering anvisas, enär man redan beräknat, att 750,000 rdr skulle erfordras, och vid den vanliga otillförlitligheten af våra officiella kostnadsförslag det verkliga behofvet sannolikt skulle öfvergå äfven denna summa. Man fann sig likväl icke kunna vägra den begärda summan för 1857, och biföll således utlåtandet. Statsutskottets utlåtande n:r 35, hvilket afstyrker bifall till Rudbergs motion att ständerna måtte till K. M:t aflåta en underdånig skrifvelse, angående skatteförmedling å f. d. kronoparkerna -Rälla Tall, Sörby och Lindby Tallar å Öland, i samma syfte, som det beslut, hvilket fattades vid -sistförlidne riksmöte i fråga om lägenheter å Strandskogen, blef bifallet, sedan Rudberg väl yrkat på återremiss, men åtskillige statsutskottets ledamöter motsatt sig densamma. Samma utskotts utlåtande n:r 36, som afstyrker afskrifning af f. d. kronofogden Chr. Öboms uppbördsbalans, bifölls utan diskussion. Likaledes ekonomiutskottets betänkanden n:r 45, som afstyrker af friherre Creutz föreslagen permittering af halfva armen mellan mötestiderna m. m., och n:r 47, som afstyrker Johannes Holms från Jönköpings län väckta mocion, att blott den del af moderförsamling, som deltager ikomministers aflöning, må egå rösträtt vid hans tillsättande. Samma utskotts betänkande n:r 16, i anledning åf en utaf Gustaf Johänsson från Kroaobergs län väckt motion om tillägg i militieboställsordningen, blef äfven bifallet; motionären sökte.likväl dervid försvara sin motion. Diskussionen i anledning af grefve Anokarsvärds anmärkningar vid den kongl. propositionen om landtoch sjöförsvaret. Sedan det anförande, som chefen för landtförsvarsdepartementet afgaf då denna fråga förevar på riddarhuset, nu blifvit i sin helhet