Aftonbladet – 25 februari 1857, sida 1

VV MA — Ne sig egna omdömen och alls icke låta binda sig vid era; och de skola vilja resa sig till jemlikhet med er sjelfva. Och när de det ej kunna, skola de alla bli missnöjda och börja knota och go sig den och den på att ej längre förblifva slafvar. Och sedan komma sammansvärjningsr och uppror, lika godt hur väl ni behandlar dem; ser ni, vi här i Södra Karolina veta hvad sådant vill säga. Ni måste ursäkta osa och besinna den förfärliga erfarenhet vi hafva haft i detta afseende. Ser ni, anförarne för denna fruktansvärda konspiration voro alla män, som kunde läsa och skrifva, och som hade intet i verlden att önska hvad trefnad: och bergning beträffar; och alla voro dessutom särdeles väl ansedda af sina husbönder. Det är ett bögst sorgligt blad i det menskliga slägtets historia. Enligt min åsigt är bästa sättet att ta sig ut med negrerna det, att göra dem så lyckliga som möjligt; ge dem fullt upp att äta och drioka och kläda sig med och hålla dem glada och muntra och ej anstränga dem för hårdt. Detta är i min tanke långt bättre än all denna uppeggande lärdom. Det vill säga, tillade han, då han såg Anne i begrepp att afbryta honor det vill säga, jag har naturligtvis ingentiog emot den religiösa. undervisningen. Tvärtom anser jag det här systemet af muntlig religionsundervisning och att lära dem hymner och bibelspråk, lämpade efter deras belägenhet, för en alldeles förträftlig sak, som ej medför minsta våda. Jag hoppas ni ej tager det illa upp, miss Anne; men de der herrarne vid middagen yttrade sig med verkligt bekyraraer om era företag och hafva. redan furmit följderna sprida sig bland deras pgna negrer. Ni vet att sådant der sprider sig lätt från den ena plantagen till den andra, och en af dem berättade, att han hade en myeket driftig och duglig arbetare, gift med en 1vinna här hos er, och att han häromdagen