Aftonbladet – 24 februari 1857, sida 2

bördsrätten, allt? hitintills blifvit af lagutskottet afstyrkta och särdeles hog bondeståndet och ridderskapet och adeln mötts af ett ihärdigt motstånd. Det är fördenskull med desto er tillfredsstöllelse man nu iakttager, att gen af bondeståndets ledamöter i utskottet och endast en af adelns varit i denna fråga af. gkiljaktig mening... Den, reservation, som blifvit anförd mot betänkandet af. hr assessor Adlercreutz och hvari presteståndets ledamö:er instämt, innefattar endast e:t alltför svagt försök till upprätthållande af den konservativa, åsigten, bvars giltighet numera ohjelpligt fallit i det allmänna tinkesättet. Reservanien håller sig nemligen fortfarande fast vid en; gamla satsen om en förment kärlek till förfäders jord,, hvilken ännu anses fordra den vördnad, att lagen om börd af fastighet på landet icke bör förändras i afseende på de sktyldemän, som nu äro berättigade att an-tälla bördesklander; men deremot inskränking ega rum beträffande den arfvejord, som börd underkastad, ensamt till sådan som lit i arf efter någon af bördemans förfäder, V. 8 att den blifvit ärfd efter skyldeman i rätt uppstigande led, eller efter. skyldeman i sidan inora börden, der samma jord komnit i arf efter . skyldeman i rätt. uppstigande led; af hvilken man sjelf härstammar. Efter. vårt förmenande skulle detta vara att ännu mer: inveckla den. nuvarande lagstiftvingen och: att tillvgrund för: förändringen antaga en princip, hvilken numera aldrig gör sig) gällande, utan, med: få, undantag, och hvars ,behållande, efter vår tanka, ej heller vore något hänreende önskvärd, hvarken för jorens odling eller för jordörukarne. Hvad som likväl synes innefatta en nog i ironen fallande motsägelse är, att utskottet väl, gifyit företrädesrätt: för anställande at bördstalan åt närmare skyldeman, men icke lesto mindre: föreslagit. att,, om egendomen säljes till fjermare : bördeman;, den närmare förlorat sin företrädesrätt. Beträffande tesamentsrätten bar. lagutskottet appfattat, denna; fråga långt ifrån så enkel: som angående :bördsrätten, utan. derom frarmlagt! ett försläg, som-skallinnefatta: ett: slags medelväg, hvilket väl-å ena sidan kastar arf: vejordssystemet. öfver bord, men å den andra, i afseende på förordnande om arfvejord,,. gör åtskilliga besynnerliga inskränkningar, hvilka efter vår öfvertygelse, äro fullkomligt öfverflödiga;om ej-skadliga. . — Utskottet har nemligen, i: likhet med lagberedningen; föreslagit dels; att: den, someger bröstarfvingar,. ej: må, genom; testamente. bort-. gifva eller annorledes förordna om: mer än hälften, af sin qvarlåtenskap, samt att den andra hälften utgör bröstarfvinges laglott; dels att, om ej bröstarfvinge finnes, man: då må om all sin egendom förordna. : Detta är. helt riktigt och klart, så att man blir synnerligen nöjd, då: man. stannar: vid denna 1 i lagutskottets: förslåg: Läser man likväl vidare, så finner man i 2 att den föreslagna dispositionsfriheten, i afseende på arfvejord: å-landet,; inskränkes till rättigheten att borttestamentera jorden till testators skyldemän; i första rummet. till dem, som egt bördsrätt till: jorden;. derest: den. af gifvaren blifvit såld eller; om så skyld ej finnes, till annan af gifvarens skyldemän, så länge sådan är till; och -behålle. den jord, som: åt skyldeman gifven är, arfvejordg egenskap i hans hand. Härvid är likväl, det undåntag föreslaget, att; der bröstarfvinges, laglott. derigenom ej förnärmas, det skall vara, man och hustru obetaget att hvar åt annan till besittning på lifstid förläna arfvejord. Slutligen är föresläget i afseende på hus, jord eller tomt i staden, att man deraf skulle. ega under sin lifstid. bortgifva.hälften (nu endast en sjettedel) ehvad det ör ärfdt eller afladt:Emot dessa förslag hafva åtskilliga reservationer blifvit anmälda, nemligen: . Inom ridd. och adeln 1:oaf hr Adlercreutz, som avsett a) att den nuvarande inskränkningen i testamentsoch gåfvorätten bör bibehållas. med undantag för rättigheten att till efterlefvande maka och på lifstid förläna hälften af. sin arfvejord, -b). att jemväl lagen om surrogaty för. afhänd arfvejordbör. fortfara, c) att alla inskränkningar för testamentsrätten i stad böra borttagas; 2io0 af hr S. Sparre, som icke biträdt förslaget derom, att makar till hvarandra må förläna arfvejord för längre tid än förläningstagaren förblifver enkling eller enka. 4 ; Inom presteståndet har domprosten Björling i strängt konservativ anda reserverat sig emot utskottets betänkande samt vidt och bredt! ordat för häfden af det gamla arfvejordssystemet. och. för-vådan af de-majoratsstiftelser, som skulle kunna: uppkomma i-följd af föräldrars större eller mindre välvilja för något af sina, barn; Domprosten. Bring bar endast motsatt sig förslaget, att makar må ega på lifstiden till hvarandra förläna arfyejord: Deremot hafva borgareståndets alla fyra ledamöter reserverat sig emot betänkandet. Hrr Wetterberg,. Kistner och. Hasselrot hafva: nemligen ansett arfvejordssystemet tills vidare böra lemnas orubbadt, och velat inskränka sig dertill, att likhet i lagstiftningen om testamente och gåfva må beredas emellan stad och land, enligt en af hr Björk väckt motion af innehåll, att man må till hvem, man, vill, skyld eller oskyld, bortgifvas aflingejord å landet och fast egendour i stad, den man sig förvärfvat, äfvensom lösören, ehvad de äro ärfda eller förvärfda,; men att af ärfd fastegendorm i stad man ej må genom testamente bortgifva mer än hälften, der bröstarfvinge lefver efter; va vATINT ANA Så Ad RT ET KR KR RR AR KA