Aftonbladet – 24 februari 1857, sida 2

Kära Nina, det är ej så ovanligt för hvita barn att blifva väl trodda och hafva godt nämn: ömsig; Detta. måste du taga med i fäkningen. ; Det är någonting hos mig som säger mig. att detta måste vara rätta sättet, aade. Nina, Jag är åtminstone. säker att det skulle verka å mig: Ingenting. binder mig. så som ett visadt förtroende. Och likvälv;. sade. Anne, kan jag ej få mina fruntimmersbekanta att tro, derpå,;. De se att det lyckats, men envisss.i. att tillskrifva det någon hemilighetsfull trollkraft hos mig. Nå, kanske ha de rätto, sade Nina. . Dylika. principeräro just lika den underbara slågrutan: de duga ej i hvars mans hand; de fordra jen sann, ädel och: varmhjertad vinna sådan som du, Anne. Men lyckades itt syster lika väl med plantagen, som med den inre hushållningen ? Arbetarne voro. svårare att få makt med, i mer än ett hänseende, sade Annej men samma princip segrade slutligen äfven öfver dem. -Edvar.i gjorde allt hvad han kunde för att väcka deras sjelfaktning. Jag. tillrådde, att vi först skulle söka. förmå dem att frångå sina osnygga. vanor, innan vi bygde dem andra bostäder, och sade honom att de dessförinnan aldrig. skulle veta sätta: värde på snygghet och. ordning. Kanske har du rätt, sade, han, menvi ej visa att vi tro det vara möjligt, hvarpå han genast uppgjorde planen och påbörjade byggandet af de der. små nätta kojorna du såg i går. Han anlade äfven en rymlig badinrättning, och dock uppgjorde han. att börjs med: inga bestämda stadgar för att ålägga personlig renlighet och snygghet. De som först började bättra. sig. blefvo uppmuntrade och. hyllades: och då. detta befanns vara ett sätt att vinna bifall af en älskad. hus