DRED. EN BERÄTTELSE AF HARRIET BEECHER STOWE. Senare Delen. Och det gjorde du rätt i, käraste Milly, Och vet du, jag skall draga den der mannen inför rätta. Nej, bevare oss, miss Nina! gå aldrig och ör något tocket. Hans hustru är en god och Era qvinna, och han tycktes inte rätt veta hvad han gjorde.x Ja, men Milly, du får lof att inse, att det är nödvändigt, på det att han ej framdeles skall misshandla andra på samma sätt. Det är nog sant, miss Nina; men en får aldrig göra någonting af agg emot en menniska. Nej, nejo, sade Nina. Jag skall skrifva till mr Clayton och be honom ge sitt råd. Han är en god manx, sade Milly. Han skall nog ej råda till något annat än hvad som är rätt, och då må det bli bur det vill Jan, inföll Nina. Dylika menniskor måste väl en gång få erfara, att lacen kan straffa dem. Det skall kanske bli en varning för många ! Nina gick genast in till sig och skref ett långt bref till Clayton med berättelse om alit, som inträffat, och begärde hans hjelp och råd. Våra läsare — de åtminstone som befunnit sig i snarlika omständigheter — skola ej förundra sig, att Clayton i detta bref såg en ögonblicklig pliktens kallelse att genast begifva sig till Canema. Så snart det var möjligt efter brefvets ankomst, kastade han () Se Aftonbladet n:r 4—26, 28—42,