Aftonbladet – 21 februari 1857, sida 1

hårda, torra, primitiva fakta — så skulle de inte göra så. mycket buller cch bång här i verlden. Russel, det gör mig alltid illa till mods att höra dig tala. Det synes som skulle du ej tro på någonting.n Åh bevars! Och jag tior ändå på rätt mycket,, sade Russel. Jag tror på multiplikationstabellen och åtskilliga andra saker af samma slag i början af aritmetiken, äfvensom på den gamla satsen, att den illa gör, han illa fars. Men hvad Claytons abstraktioner beträffar, så kan jag blott lyckönska honom till dem. Och jag är säker att han skall öfvertyga mig så länge. han talar, och er med, och hela auditoriet. Det är det dråpligaisaken. Men i sig sjelft skall alltsammans stå på samma punkt, och jag skall inse det klart, när jag vaknar i morgon bittida. Det är en evinnerlig skada att sådana der menniskor, som Clayton, inte kunna begagnas så som vi nyttja våra kanoner. Hvem han ger eld på är dödens man, och ville han blott låta mig ladda och rikta honom, skulle han och jag tillsammans utgöra en firma, som kunde sopa rent för oss hvar som helst. Men se här kommer han sjelf, på min äral Hallo, Clayton! Allt klart? Ja, jag hoppas det, svarade Clayton. När kommer målet för? I dag; det är säkert, svarade Russel. Man visste att Clayton skulle få ett talrikt auditorium vid detta första uppträdande, ty som gordonska slögten hade vidsträckta relationer och mycket inflytande, hade ett mer än vanligt lifligt intresse blifvit väckt för det stundande målet. Clayton hade också många varma personliga vänner, ochhans föräldrar och syster skulle äfven vara närvarande; ty eburu bosatta i en annan del af staten, voro de för tillfället på besök i närheten af E—,