De kyrkliga förhåjlandena. 1 denna. traktat riket hafva särdeles fästat .min . uppmärkssmbet och förtjena att sllmännare bekantgöres; såsom i vissa fall högst egendomliga. AW f-lla något alltnänt omdöme öfver beskaffenheten af befolkningens gudsfruktan och sed lighet vore förmätet. Med, stöd af statistiska upplysningar kan man dock påstå, att den senare är lika god i Bohuslän, om icke bättre än i de flesta audra landskap. Folkets lifliga lynne gör det särdeles benöget för hvad man kallar lägeri; och märkvärdigt nog är den erda formjhvarunder detta här slår ar, den så kallade Schartauanismen., cont, utan atv vika ifrån kyrkans dogmer, med: gin kalla diålektik oci sitt kärfva idisslunde om nhå:tesverkningarne fyller bjertät 3 ena sidav med tralaktig ängslan och å den andra med kärI: kslöshet och andeligt högmod. Schartau siolf var lika snillrik söm irom, och det är. dorföre en märkvärdig iakttagelse, att hans fer rättare hans skrifters änhängare, med jgst få undäntag, äro utaf härvarande prest ir de mest väånlottåde på sjilsförmögenber ternas och de yttre gäfvornas väguars Det en verklig: tortyr att. böra derds vanst Hande tolkning af-den utmärkte mantens ipsinniga skrifter, hvilka föröfrigt skattas vögre öm bibeln .sjelf; men dumhpt Fyplatt: heten och tråkigheten kunna också fira sind t; umfers Föröfrigt omhu!das Schärteuanismen, just i der förm deti bär Uppträder; ganska ast af Göteborgs domkapitel, . hvilket alltid vilt svagt för nämda, egenskaper .hos,sine? u derlydande,;. Detta synes bäst. deraf att, med dess goda minde, :Schartausckatekusumed! sina, -ebäru oskyldige, bizarretier och sit dvitra åskådning af kristendomen, af ifrågavarande personer päåtrugas nattvardsungdomen. i stället förden af lagen påbjudna Litäblörns: Presterskapets aflöning utgår i Bohuslän efter, helt andra grunder än. i de flesta öfriga. pro-: vinger. I allmänbet är den. relativt ringa. P.storaten äro visketligen stora, oftast besi jende af flers, minst Z, stundom 4,å:5 förse nlingar, och tjenstgöringen, genom. försam-s lisgarnes starka: befolkniovg, oländiga vägar och den ständiga duplikgtionen, bvärmed för säs pråsts predikande hvarje helgdag i två olika kyrkor; ofta på en mils afständ ifrån 7 hvarandra, ariska besvärlig: Den hufvud: sakliga dulek at påstörernas aflöniag, består uti boställena; som 1 allmänhet äro af god, beskaffenbet....De öfriga inkomsterna ;grunda. fig på en på 1600-talet gjord tiondesättnings som lemnar prester blott omkring trefjerdedels tunna korn i tiondepå helt. hemmanjy 4 sent en mark smör vaf!hvarje ko, hvarjemte : de extra inkomstefria utgå efter en år 17220 upprättad sporteltazä, känd under namnet lohusläns :förening, .med, bibehållen siffra af då gällande veruvärden i daler joch öre. Hirtill. komma, ytterligare shögtidsaffrens hvar. oh mera nedanföre. Komministrarnes lott ter är uslare än öfverallt annorstädes. Med wldantag af deras svaga boställen måste de helt och hållet Jefva..på nådegäfvor.-Såsonmr sållan. betraktas nemligen äfven den fjerdedelg tuhna korn på helt höntitän; söm Ehlgt praxis tillbommier dösia embötsthän. När nu, såsom nyligen Händt i ett pastorat, församlingarne,,... skamligt nog! indraga denna afgift, blir kom-syo ministrarnes aflönisgs vida sämre: än: klockan soh nis, ty-desto: bafvar dock hälften: afosagda spanmålsbidrag sig genom lag tillerkändt! Oisaken till en-sädån drimlig fördelfing är; ddek snart funneb. Koiminister var nemli-. .i gån från hörjan, åtminstone i, dessa, bygder... pistors:. medhjelpare och: skulle: följaktligen af. honom taga sin: lön; För att slätligense städeg får bibehålla en -fådan, afstod pastor åt hdnöm ett af sina annexbetoman, i stället för... det i pastorshuset åtojutna fria vivret, och, församlingen, som äfven. fann sin uträkning; vill att. hafva. två. prester i stället för, en, för.obind;sig alt, bidraga till :hansaflöningso Löss ndn af:pastor fortför dock btt vara ef af de vösentligaste af komministerns inkonister. Dinna Ioh stadgar bemälta Bohusläns förenihg till minst 30 daler silfvermynt. Till, år) 1722 var denna. summa högst betydlig. Alt döma af den tidens: persedeltaxor-motsvas raile.der sex kovärden,! således rbinst omkring 200 rår. Nu betalas samma lön imed — 13 riksdaler riksmynt. Denna punkt är den erida, deri pastorerne. hålla ,sig vid bemälta förening). Dess andra prisbestämmelser valvera de efter: godtygke. och ofta efter. högre kurs äm här angifon: DE tex. sanna taxa för lysning och vigsel stadgar 1 daler eller högst 1 daler 16 öre rilfvermynt,, lärer derför uppbäras 10, rdr. .o..s. v.. Endast. de stickars. :vanlottade komministrarnefå nöja sig med att få dalern sig liqviderad med 24 ski riksmynt; men så bör man också erinra si, att det är ur kyrkoherdarnes Kassor denna lidvid går. Här skola de icke taga, uten... giva, .. OÖfverklagade . dock komministrarne.. detta förhållande, skulle ett af de två sinsuo träffa, antingen attderas lön af pästorerna höjdes; eller ock att desse senare tvingades ati stricte uppbära sina inkomter, efter Bohuys-., löhs förening, vid anevar, som drabbar andih tjesstemän för öfvertaxering. Emellertid blad blir följden äf en aylik för Köpfrdis TY niktrarne amordnad svältkur? I första rummjtosnighet emellan dem oph deras; herrans fu torerna, med dessas; märigfaldigt högre afr..n Ching, och .församlingarney hvilka:des måste. saromcsitt uppehälles och till: hvilkas fattig :ird de fött! ofta få lemna sina enkör och barn, Bedäteftertradaren för, husebrist fägit sjdta skärfven ur boet; samt I andra rummet ; art inträffande, kanske total;prestbrist,. Den se hare, börjar .redan låta, känna sig. på ettsätt,..: scia-utgör många domkapitels förtviflän; .OchdH lem kah wndra derpå? Uti wvårstidprdårutioi gi er til en snår sjelftändig utk met på LR g CT rr De äRt öI TA FYR LAT ELad cd pra fägarne. gro så. gynnande, byg. , all ver villingåal ett .stånd,,der Ma; Sån. o; soin. adjunkt åtnjuter mindre, lön änsensvant:o: Ht dräng:fågot-eller några fiotalssaf: år) other: ad: titan på ålderdötten? Kär utviät att med fb itigbjötlåts vilkör? Börö Af kudrat godtycke äter välvilja, hvilket kan vara ett och detsaama? Måhända skall ock knappa 25 år