Aftonbladet – 19 februari 1857, sida 3

lida derigenom att konungamakten blefve ambulatorisk, och kunde uppdragas åt hvem soni--belat. Es sådan. regering: kuude blifya hotande för konungemakten. Folket skulle lida af att-se i händerna på hvem som helst ena! makt, som blifvit afstådd för att förekomma inbördes, splittring. och oenighet. För sl:get vore dessutom vådligt och kortsyst, då högsta befälet till lands och vatten hör till konungens prerogativer. Eoligt. talarens. tanke. borde; makten i ifrågavarande fall lemnas åt kronprinsen, der sådan myndig, fisnes, men ej till annan prins; ntan till interimsregering, i hvilket senare afseende förstaget vore antagligt. Att återremittera betänkandet skulie ej teda till målet; ty utskottet kan endast svars ja eller nej, och det är ej sannolikt att utskottet skulle andra sin mebing. Derermot vore faran af återremiss den; att horska stortbioget derigenom kunde förledäs ätt tro, det ständerna Vore tillgifna förslaget, och i denna tro ähtagå detsamma, utan afseende på dess brister: DE nu förslaget i alla fal ep kunde bhfva ahtaget i Svergt i anseende till de grundlägsförändrihgar, som i såmmanhaäbg härmed fore nödvändiga, så skulle återrgmissen sedermera endaäst föranleda misshöjö i Norge: På dessa skäl yrkade täläfen bifall till betänkandet: Hf Ekholm önskade, att utskottet yttrat sig mera om14, samt att begge förslagen samtidigt förskommit. Talaren instämde i öfrigt med den föregående talaren, samt efinrade om de varningar mot dylika regentskap, som så väl vär egen som främmande länders historia gifver. För härvarande funnes ingen stat i Europa, der sådant regöntskap, vore lagligt eller brukligt. Det afgadadyrkan, som åtföljer innehäfvandet af högsta maktön, väcker lätt regeringslusta. Sådant bör förekommmas. Talaren instämde med hvad Kr Björek yttråt Mm tronföljaren. Då f körstitutionsutskottet ej eger att med ön endå bokstaf ändra en kunglig proposition, så skulle en åter remiss tjena till ingenting; yrkade-derföre biall. Hr Siolpe fann af hvad föregående talare anfört ytterligare skäl till återremiss... Dir man för närvarande befinner sig i em vänligare ställniog till Norge än förut varit fallet, vore bäst att begagna.tillfället att ordöa dednx angelagenhet. Talaren inståmde Med HF Björck deri, att grägdlagsförändringeR bort föregå; ock! just för att ställa rsaken i behörig ordning yrkade, talaren återremiss. -.s r Rinman. Då utskottet redan sista. riksdag yttratsig om I4, och detta yttrande Hvilar på ständernas bord, hade det ej tillkömmit utskottet ått vidare ytträ sig härom!) För öfrigt ogilladertalaren åtskilligt. i förslaget, -.t.. -ox..attsamlingsortenför interimstyrelsen kundö. vara annan ort änl S:ockholm, hvarvid föreskrift saknades Huru svenska ärenden skulle beredas till föredragning. Talaren ville, att .den-.föreslagna interimsstyrelsen endast skulle afgöra mål, som vöre gemensamma för -Sverge och Norge, men att hvartderx riket i andra fall skulle hafva hvar sih styrelse: Tikvål om förslaget blott innehållit om kronprinsens -förordhande att föra regeringen, skulle talaren gillat RO men yrkade nu afslag å detsamma och bifall till betänkandet. I Hr Budling instämde med hr Rinman samt åberopåde i afseende på föredragningen i interimssty relsen sin reservation. Att uppskjuta frågans afgörande tills brödrafoiket afgjort den ausäg talaren ölämpligt. KUPTE Hr Billström. Det hade varit grundlagsstridigt om utskottet nu yttrat sig om 1 och 3 SS: Hyad man anmärkt att utskottet småaktigt, klandrat detaljer, så Vore det ej skäl att aåntaga ett felaktigt I förslag till en författhing, som det sedermera är svärt att få ändrad. Utskottet hade tillräckligt funderat på huru föredfagningen skulle ske, men ju mera man funderat, desto Hera Brister upptäckte man hos förslaget; hvarföre, talaren yrkade bifall till betänkandet. N Hr Bodell biföll -betänkandet de!s på: de grunder, Ihr Björck redan:anförtdels emedan -vårargrundlagar, liksom! nätingslagarne, redan. förut äro stäldsa på ambu!ance mellan vacklande åsigter, dels :ock på det att regeringen må fatta sin rätta ställning, så att den i sin ordning må egna noggrann. granskning åt de förslag, som emanera från rikets ständer. Hr Rooth hade, vid läsningen af utskottets. premisser, ej väntat sig ett sådant resultat, som det I hvartill. öiskottet kommit, och yrkade återremiss. Hr Falhem såg i förslaget faror för konungamakten så väl som för folket och yrkade bifall till betänkandet. Hr Brinek visste ej hvartill en återremiss skulle tjena, då inga skäl anförts till ändring i utskottets I betänkande. Talaren ville derföre bifalla betänkanI det på det att regeringen på grund af den erfarenhet, diskussionen gåfve vid handen, måtte snart inkomma med nytt förslag. Hr Lallerstedt yttrade sin förvåning öfver huru en I justitieminister i ett monarkiskt konstitutionelt land kunnat tillstyrka konungen att framlägga ett förslag, som gick ut på att försvaga den mönarkiska principen; men det var samme minister, som i åratal låtit unionskomitens betänkande. hvila på justitiedepartementets dammiga hylla, utan all gård. Ville man fördelarne af den monarkiska principen, måste man strängt vidhålla dem, och om förändring i dei nuvärande förbållandet skulle ega rum, Borde man akta sig att icke från en olägenhet falla i en ännän, måhända ännu större. Då konungen vore hindrad I föra -riksstyrelsen, borde kronprinsen öfvertaga den; men det var icke lämpligt, att någon ånnan prins och aldraminst någon utom successionsordningen dertill förordnades. Man hade velat frambållå förslaget som en eftergift för de liberala ideerna, emcedan kenungen derigenom skulle kunna af sin familj till regent utse en yngre, mera rikt utrustad prins framför en äldre med mindre gåfror. Härvid låge dock. mindre vigt i ett konstitutionelt land, der styrelsen måste föras i enlighet med allmänna meninsen; bufvudsaken vore. att aflägsna dynästiska förhoppningar, som icke vore grundade på successionsordningen. Talaren vore benägen att bifalla förslaset om interimsregeringen, men. då det. stod i oskiljaktigt sammanhang med det sedan senaste rikslaghvilande grundiagsförslag ock med em äterremiss ingentingkunde vinnas, yrkade-han bifell till Betänkandet; ehuru hän fann det vara särdeles illa uppstäldt. Det: förekom talaren, som hadö utskottets skicklige sekreterare fått våndas uäiderbetänkandets :uppsättande,.derföre att. utskottets. ordförande. vid förra riksdagen tillstyrkt ett-förslag, som han nu synes vilja afslå, ty genom en strängt logisk motivering af utskottets betänkande Hade ordföranden måst i reservation uttrycka hvad ban nu kunnat dölja. Hr Grdäå biföll betänkandet på grund af de vådor, till Kvilka 1 4:s antagande kunde leda; Hir Wedberg och Båger yttrade sig för bifall till betänkandet. Ht Danielsson skulle hafva bifallit förslaget, om V detsamma blott avgått tronföljaren, ty anmärkningärne mot 2 3 vore obetydligketer. Talaren trodde att meniorialet n:o 3, innehållande -hvilatde -grundlågsförändringar, förut bort behandlas och änsåg att man genom en återremiss skulle kunna Kömma i riktig ordning med frågorna. Hr Björck upprepade sitt förra yttrande om det missledande för norska storthinget, som en återremiss skulle innebära och ansåg att man på detta sätt ej borde grundlägga oenighet mellan ständerna och storthinget. Om förändrad organisation af landtförsvaret. Motion af G. M. Stiernsvärd. Uti ett föregående plenum. har hos.ridderskapet och adeln mycket. blifvit ordadt om förbättring uti och utveckling utaf.den del:af vårt landtförsvar; som jag vill benämna det döda försvaret, eller. vårt. befästningsväsende; jag: går nu återatt yttra mig:om