Aftonbladet – 18 februari 1857, sida 2

stämpeln af en akademisk examen. Att en sådan lärd skråmessighet ännu i våra dagar åtminstone, vid ett af våra universiteter florerar, synes bäst af det allmänt omtalade faktum, att då vid siste magisterpromotionen i Lund filosofie kandidaterna, med en uppfattoing af den sanna förtjensten som hedrar dem, formligt anhöllo att hr Angelin måtte vid deras promotion undfå hederskransen, detta afslogs. Att det ejär den utmärkte vetenskapsmannen som häraf lider någon minskning i sin ära, ligger i klar dag, men nationen, som vill se den verkliga förtjensten belönad, måste det smärta att se, det de auktoriteter, som det åligger att vårda dess högsta vetenskapliga intressen, på detta sätt förbise sin skyldighet. Rättvisan fordrar dock härvid det erkävnande, att härvarande vetenskapsakademi vid flera tillfällen fästat uppmärksamheten på hr Angelins stora förtjenster om sin vetenskap. — Licentiaten Kramer, som förut härstädes hållit föredrag öfver franska litteraturen, ämnar, berättar Posttidningen, i slutet af nästa vecka uti De la Croix gallerisal börja en kurs af 8 föredrag på franska språket öfver Schweiz, dess natur, folk, författning, historia, konst och litteratur. — Enskilta konditorföreningens bestyrelse har, på föreningens vägnar, den 13 dennes till öfverståthållareembetet ingifvit en skrifvelse, hvaruti den, enligt wid föreningens sammankomst den 3 dennes gemensamt fattadt beslut, anhåller att öfverståthållareembetet måtte gå i författning om utfärdandet af en förordning, som upplyser hvilka färger få af konditorerna begagnas till konfektyrer och andra sockerbagarevaror. Konditorföreningen anh ller i nämde skrift, att de färgämnen, hvilka såväl i Frankrike :som i flera tyska stater äro tillåtna att användas till sötvarors färgande, remligen berlinerblått och ultramärin, samt organiska färgämnen, med undantag af gummi gutta och stormhatt, måtte såsom för konditorerna särdeles behöfliga färgämnen äfven här blifva tillåtna. Om faran af med skadliga färger målade karamellsomslag yttras, att den undvikes genom att sockermassan först omlindas med ofärgadt papper, innan den invecklas i det färgade omslaget, hvarföre föreningen anhåller, att absolut förbud för sådant färgadt pappers begagnande ej måtte utfärdas. Öfverståthållareembetet har till vederbörande departenientschef öfverlemnat nämde konditorföreningens skrifvelse, för att behandlas i sammnhang med en på K. M:ts pröfning beroende fråga om försäljning af gifter m. m. Det af konditorföreningen härmedelst tagna steget bör för vederbörande blifva en sporre att gripa sig an med en ändamålsenlig förordnirgs utfärdande, utan att afvakta någon ny förgiftningsolycka såsom väckelse dertill. —