männa skatteförenkungen, äfven må gälla för frälseräntornas utgörande. Per Erik Andersson från Westmanland ville hafva återremiss för att få utredt, hvilka frälseräntor som blifvit från kronan skänkta och på hvad grunder sådant skett. Östman talade äfven för återremiss. Medin förmodade, att en ny motion om undersökning skulle hafva mera utsigt för sig att lyckas, än en återremiss. Emellertid blef betänkandet efter denna debatt, hvarunder motionären äfven en senare gång uppträdt för att meddela upplysningar, enhälligt återremitteradt. Om utarbetande af nya krigsartiklar m. m. Motion af G. M. Stjernsvärd. Redan vid föregående riksdag påyrkade jag uti då väckta motioner, att rikets ständer måtte hos EK. M:t i underdånighet anhålla det nödiga åtgärder måtte vidtagas för utfärdandet så fort ske kan af nya krigsartiklar, tjenstgöringsreglemente för armen, fältförvaltningsreglemente och reglemente för anordnandet af den militära sjukvården, samt för fullbordandet af den påbörjade, men afbrutna Militärförfattningssamlingen; och för hvilka arbetens utgifning kostnaden måtte blifva bestridd af 4:de hufvudtitelns anslag för oförutsedda behof, hvilket synes vara afsedt för utgifter af denna art.o Ehuru rikets ständer icke beslutade sig till att framföra denna underdåniga anhållan, hade man likväl bort förvänta, att en omtänksam krigsstyrelse af egen drift sökt afhjelpa den under en längre följd af år erkända bristen och behofvet i förutnämde afseende, allt under ihågkommande: att inom ingen samhällsstälmming läter bristen af ändamålsenliga, noggranna, fullständiga och i allo tillämpliga lagar, reglementen och föreskrifter mera känbart erfara sig än inom krigareyrket; att saknaden af dylika allmänna föreskrifter kan medföra de mest menliga följder, under de lika opåtänkta som olikartade tillfällen, då dessa föreskrifter under den militära tjenstgöringen äro af nöden; att på deras tillvaro beror hvad som utgör det nödvändiga och enda medlet för vidmakthållandet af en med helsosamma frukter förenad krigslydnad och ett icke förslafvande samband emellan hvarje länk i den militära hierarkien; att statens oeftergifliga pligt är att gällande föreskrifter samlas och hållas tillgängliga för dem som hafva förvaltningsbestyr anförtrodda, emedan staten i annat fall icke kan, utan att begå stor obillighet, fordra att gällande stadgar städse efterlefvas ; att ett halfgjordt arbete är till ingen nytta och att allenast ett fullbordadt kan motsvara den förväntan, som fästats vid första tanken derpå; slutligen att för åstadkommandet af den så angeläget varande tjenstbarheten är icke bemödandet att förskaffa ett nödtorftigt uppehälle rillfyllestgörande, dertill fordras i främsta rummet beredandet af medel för att kunna tillfredsställa hvad på kuaskapsväg härför erfordras.s Som likväl armen i det antydda hänseendet ännu år 1856 befinner sig alldeles i samma afsaknad, som den länge sig befunnit, så föranleddes jag, med hänvisning till hvad i öfrigt i ämnet förliden riksdag af mig blifvit anfördt, infördt i ridderskapets och adelns protokoller 2:dra häftet pag. 337—341, vördsamligen föreslå, det rikets ständer måtte i under: dånig skrifvelse framföra hvad i början af denn: min motion förekommer.