es, EEERSYV PE husen jemt räcka till underkant på bjulhusen. — Bland askedade officerare vid brittisktyska främlingslegionen var äfven en grefve Biiächer, brorson till den gsmle furst Blächer. Af en häpdelse besökte han invalidhospitalet i Chelsea, straxt efter sedan nuvarande hertigen af Wellington varit der och i förteckningen på besökande antecknat sig för en gålva af 50 , så att Bluöchers namn kom att stå närmast under Wellingtons. Biiächer förenade då de båda namnen med en klammer samt tog sig af denna händelse anledning att för hertigen beklaga, ett icke äfven han haft råd att gifva 50 . Hertigen frågade då, om han kunde vsra Blächer till någon nytta. Ack, jal svarade denne, låna mig 100 . Något svar derpå fäljde icke på två dagar. Då skref Bläcber följande bref: Om furst Blächer hade låtit vänta på sig i två dagar, inpan han marscherade till Waterloo, så hade slaget icke vunnits. Då skickade hertigen honom straxt de kegärda 100 f. — Från London berättas, att den berömde romanskrifvaren Dickens inredt en del af sitt hua till en smakfull teater, å hvilken den 6 Januari gilvits den första af en serie amatörrepresentationer, vid hviika Dickens med sina vänner och familjemedlemmar utför rollerna och Londons elegantaste publikaom utgör auditoriet. — Nordamerikas fem stora sjöar hafva först ryligen blifvit noggrannt uppmätta. Tillsammans betäcka de en yta f90,000 eng. qvadramil. Deras sam manlagda längd utgör 1534 mil. Ofre sjöns största längd är 155 mil; dess största bredd 160 mil; dess djup 958 fot; böjd öfver hafsytan 627 fot; ytinnehållet är 32,000 qvadratmil. Sjön Michigan är 360 mil lång och 108 mil bred; dess djup är 900 fot; höjden öfser hefret 687 fot; ytinnehållet 20,000 qvadratmil. Sjön Huron är 200 mil ling, 160 mil bred, 300 fot djup; han är belägen 574 fot öfver hafsytan och intager sikal:des en yta af 20,000 qvadratmil. Sjön Erie Sr 50 mil lårg och 80 mil bred, 200 fot djup, är 555 fot belsgen tfver hafsytan cch sträcker sig öfver en yta af 6000 qvadratmil. Ontariosjön är 180 millång, 65 mil bred, 500 fot djup, dess höjd öfver hafsytan är 262 fot och den intager en yta af 6000 qvadratmil. — Legeringar med; Aluminium. Af A. Tissier och H. Debray. (Efter franska vetenskapsakademiens Comptes rendus 1856, n:o 18 och 19.) Aluminium kan legeras med de flesta andra metaller; merendels sker föreningen under liflig utveckling af värme och ljus. Aluminium förändrar dem, och ofta förmånligt, med vilkor att det icke tillsättes i för stor mängd, ty då gör det dem spröda. Såsom tillsats till silfver och koppar är det isynnerhet användbart. Aluminium 5 delar och rent silfver 100 delar sammansmälta till en legering af nästan samma hårdhet som en blandning af 9 delar silfver och 1 del koppar; man får på detta sätt ett arbetssilfver af tillräcklig hårdhet, men fritt ifrån giftiga eller ergande tillsatser, och som dessutom har egenskapen att icke svartna af svafvelväte (t. ex. ur ägg, lutfisk o. d.). Af 95 delar koppar och 5 delar aluminium fås en vackert guldglänsande blandning, som är så hård, att den ritsar den till centim.r (skiljemynt) använda kopparbronsen, men ändå icke har på minsta sätt förlorat kopparns smidbarhet. Ökas deremot aluminiumhalten lill 10 procent, så blir kopparn spröd och hvit, men kan antaga en glänsande polityr och liknar metallen till teleskopspeglar. — Fernissa till finare boktryck. Denna fernissa, som nu mera begagnas i Österrike och England till congreve-tryck, finare. träsnitt och praktupplagor i allmänhet, är vanlig fin tryckfernissa ; men till den dermed beredda färgen sättes en procent borsyrad manganoxidul, i torr form, och sammanrifves noggrannt dermed, hvarefter man lemnar blandningen i slutet kärl omkring en månad. Huru den borsyrade manganoxidulen erhålles, har förut omnämts i Aftonbladet N:r 3 för i år, art. Siccatif zumatique. — Alizarinbläck (Patenteradt 1856 i Hannover, för August Leonhardi). Alizarinbläcket har redan besynt komma mycket i bruk, såsom det bästa hittills be kanta för stålpennor. Fnligt patentuppgiften beredes det på följande sätt. Aleppogalläpplen, 420 vigter. och kolländsk krapp, 30 vigter, urlakas med så mycket varmt vätten, att spadet utgör 1200 vigter. Sedan spadet blifvit siladt, tillsättas 12 vigter indigolösning, 52 vigter jernvitriol cch 20 vigter jernlösning i träättika. — Blekning af hartser, Hariser, som skola begagnas till färglösa fernissor, måste vara färglösa, och de som icke äro det måste blekas. Enklast verkställes denna blekning på det sättet, att 5 vigter harts och 1 vigt kolsyradt natron lösas i 25 vigter kokande vatten, och i den svalnade lösningen inledes svalrelsyrlighetsgas, Svafvelsyrligheten bleker hartset och utfäller det tillika, Fällningen, som är det blekta hartset, urlakas väl med vatten och torkas. .— Murade STalsköPP för bryggorler och såsom anskjutningskärl i kemiska fabriker. Af Herrman Griineberg, kemisk fabrikant i Btettin. Behofvet af tillräckligt rymliga anskjutningskärl för kristallisation i stort, med möjligast ringa kostnad, föranledde mig för någon tid sedan att försöka murade cisterner, med ett halftums tjockt öfverdrag af portlandscement). Resultatet öfverträffade mina förhoppningar, och jag drager derföre icke i betänkande att på det högsta förorda dessa apparater. Grunden, hvarpå cisternerna skola uppföras, jemnas först och tillstampas hårdt. Sedar belägges den med ett lager väl fuktad sten i tunnt cementbruk. På detta lager uppmuras vägsarne, med tunna cementfogar och enkel mur. Murbruket, så väl härtill, som till den följande afputsningen, består af hälften cement och hälften skarp mursand, efter mått räknadt. Den sorgfälligt anbragta putsen lemnas att hårdna litet, men slätrifves seda med ett vanligt rifbräde, och poleras slutligen med ett dylikt af stål, tills den erhållit en glänsande svart, fullkomligt jemn och marmorlik yta. De färdiga cisternerna fyllas med vatten, som lemnas qvar några dygn; sedan äro de brukbara för sitt ändamål. Man kan utan minsta äfventyr fylla dem me kokande lut. Kristaller, som anskjuta deri, lossna lätt och fullständigt ifrån de släta väggarne. som lemna ingenting öfrigt att önska i afseende på renligheten. Jag har begagnat dessa cisterner till anskjutning af soda, salpeter, blåsyradt kali, bittersalt och glaubersalt; och antagligen äro de lika brukbara till alla icke sura salter. Till svalskepp för bryggerier och brännerier böra le finna en vidsträckt användning. En murad cistern om 12 (preussiska) fots längd, 3 fots bredd och 18 tums höjd, eller 72 kubikfots 816 svenska kannors) rymd, kommer att kosta högst 12 Thaler (32 rdr rmt). — gg — — En tands värde. 1 Cincinnati (i Ohio) af handlades den 22 sistl. Oktober en kinkig sak inför fredsdomaren Black. En tandläkare, Frankenstein, var anklagad af en mrs Lisette Rotant att på henne hafva uttagit en oriktig tand samt affordrales skadeersättning. Det gälde nu att afgöra huru mycket en fruntimmerstand vore värd, och sakkunlige blefvo således rådfrågade. En ung, vacker dam örklarade, att hon värderade sinå tänder åtminsto1e till 1000 dollars stycket; ett äldre fruntimmer appskattade sina tänder till 25 dollars stycket, cch 0 doktor Vickerson, som äfven blifvit tillkallad, anåg tanden vara värd 75 dollars. Sedan Squire Black hört alla meningarne, fälde han med salomodisk vishet sin dom och tillerkände fru Lisette en kadeersättning af 50 dollars. — Frankrikes läkarekår Uti Frankrike finnas nligt officiella uppgifter 14,258 medicine doktorer, ;765 läkare af andra rangen (officiers de Sante) och 540 apotek. — En ung skeppskapten. I Belfasts hamn inÖpte den 292 Tan hreiogen nlamaon hamn 7 på RO EE As ömrs oxs ed 17-)