Aftonbladet – 14 februari 1857, sida 1

DRE DD.) EINTBERÅTTELSE AF HARRIET BEECHER STOWE. Förra Delen. Hvem kan det der vara! frågade Nina, då en allmän rörelse bland de församlade tillkännagaf ankomsten af någon, som tycktes väcka ett allmänt intresse. Främlingen ver en man af ovanligt stark och reslig kroppsbyggnad, tydligen något öfver medelåtdern, och hvars uppräta ställning, fylliga figur och blomstrande kinder jemte en viss gladlynt rättframbet i väsendet snerare skulle kommit en att tro honom tillhöra det militära än det presterliga yrket. Han bar en bössa öfver axeln, som han varsamt satte ifrån sig mot predikstolen, och fo derefter omkring och skakade hand med sina vänner bland församlingen med ett fritt och skämtsamt väsende, som nästan kunde få namn af uppsluppet. Nej, se fader Bonrie, utropade o:ke! John. Hur står det till, min hedersgosse?, Hvad! Ni, mr Gordon? Hur mår ni sjelf ? sade fader Bonnie, fattande hans hand och hjertligt ekakande den. Är det sont som man sagt mig,, tillade han och betraktade honom med putslustig min, att ni åter fallit af ifrån nåden ? Jo, jo, suckade onkel John. ,Jag är nog rädd att så förhåller sig. Ja, jag eka säga er, sade fader Bonnie, det fordras stark krok och lång ref för att meta upp er, rika syndare! Era penningpåsar () Se-Aftonbladet n:r 4—26, 28—36,