Aftonbladet – 13 februari 1857, sida 3

Det kommer snart attl visa. sig, huruvida den nuvarande rådgifvare-personalen, oak:adt alla dessa välgrundade anmärkningar ämnar understödja och således gör äfven sig ansvarig för icke allenast det ifrågavarande förslaget, utan ock för det ännu mindre antagliga om styrelsens förande i vissa fall af de kungliga prinsarne. UTSKOTTSBETÄNKANDEN. Af bankoutskottet. N:r 13. Meddelar att bondeståndets återremiss af 128 utaf utskottets under n:r 8 afgifna berättelse, engående rikets ständers banks styrelse och förvaltning, innefattande redogörelse för bankofullmäktiges åtgärder med afseende å prägling af kopparskiljemynt, icke. föranleder till någon utskottets åtgärd, enär de öfriga .riksstånden ansett berättelsen böra i omförmälda hänseende läggas till handlipgarne. N:r 14. Tillstyrker bifall till direktionens öfver -ikets ständers lånekontor i Malmö hemställan om afskrifning af 3 st. från lånekontoret i Malmö under åren 1831 och 1835 utgifna lån å tillsammans 920 rår bko. N:r 15. Afstyrker väckta motioner om vissa förndrade föreskrifter angående silfver-utm;ntningen, bankens sedlar m. m:, nemligen: 1:o hos. ridderskape och adeln af grefve D. Frötich,. som i.sammanhang med. räckt fråga derom, att guld hädanefter må antagas såsom utgörande del af rikets gångbara mynt, och att åtminstone ett mynt, mo svarande i värde 10 rdr riksmynt, med benämning kröna , må af berörda metall utmyntas — fver hvilket förslag utskottet kommer att framdeles utlåta sig — föreslagit, att silfverriksdalern till sitt iapehåll af -bergänt silfver blifver fullkomligt likz med hamburger bko eller tre ass bergfint silfver mindre än silfverriksdalern nu innehåller; 2:0 hos ridderskapet och adeln af grefve S. Lewenhaupt, som föreslagit, att vid utmyntning i riksmynt, en rdr må göras lika med en fjerdedels riksdaler himburger banko, hvaraf följer att en kölnisk mark fint silfver skulle utmyntas i 37 rdr rmt, samt att myntning af specier här i riket måtte inställas; 3:0 uti borgareståndet af hr 4. 0. Wallenberg, som sillstyrkt att svenskt myntsilfver skall. bestå af 90 delar: finsilfver.och.10 delar koppar och. ett skålpund sådant myntsilfver till 60 rdr rmt utmyntas; att prägling må ske endast af stycken å 5 och 1 rdr rmt stt 12-lödiga halten må bibehållas för mynt å 50 öre och derunder, samt dessa lägre valörer betraktas såsom skiljemynt. Dessa, motioner äro i utlåtandets första afdelning afstyrkta. 4:o hos ridderskapet och aden af hr G. H. Ehrenhoff, som föreslagit, att texten å de nya sedlarnemå erhålla följande lydelse: Sverges rikes ständers bank inlöser vid anfordran denna sedel å riksdaler 00 riksmynt med 00 riksdaler i silfver, enligt 1830 års myntfot ; 5:0 hos bemälta riksstånd af friherre W. F. Tersmeden, som föreslagit att den minsta sedelvalör, som banken skall utgifva, må bestämmas till 5 rdr rmt, samt utgifningen af sedlar å en riksdaler riksmynt således ej må ifrågakomma. Vid utlåtandets första afdelning äro reservationer : åfgifne af doktor Sandberg, hvaruti Jonas Andersson : från Östergötlands läm och Carl Dahlgren från Elfs-! borgs-län-instämt; af Olaus Eriksson. från Göteborgs :! och Bohus län, med hvilken:Lars Gustaf Andersson i från Elfsborgs län förenat: sig; af-kontraktsprosten :! Almqvist, samt af hr Wallenberg, ; med hvilken hr A. von Hofsten och. C. W. Palander instämt. Mot utskottets beslut att afstyrka indragningen af en-riks-: dalerssedlarne, har reservation anmälts af hr C. A.J: MannerskantZ, hvari hrr E. W. Nordenfelt, C. afj: Geyerstam, C. Th. af Wirsån, riksarkivarien Nord-! ström samt hrr Paländer och Danielsson instämt. j ——— — Om kanslersembetet för universiteterna. j j Motion i konstitutionsutskottet af hr L. J. Hjerta. Å Ändamålet med den framställning, jag går att göra : L 1 j 4 på grund af min riksdagsmannarätt, är att genom en förändring af eller ett tillägg till en i regeringsformen få undanröjd den emot grundlagens både anda och bokstaf. stridande oegentlighet, som eger rum i afseende på utöfningen af kanslersembetet för landets universiteter, och att erhålla en genom statsmakterna bekräftad bestämdare föreskrift huru detta : embete rätteligen bör betraktas k Det behöfver icke bevisas, att ett lämpligt ord-! nande af en öfverstyrelse för universiteterna blir. af större vigt i samma mån som vetenskaperna mer : blifva hela folkets egendom och gripa in i det all-Å: männa lifvet. Att ett särskildt embete skall finnas : för denna öfverstyrelse, är måhända i sig sjelf enl: riktig -tanke; men huruvida detsamma i sin närva! rande form, beklädt icke. af en person, hvilken, så-11 som sig borde, kunde egna sin tid uteslutsnde åt ett) för hela nationens bildning så maktpåliggande värf, I 1 utan, enligt hvad nu i mansåldrar egt rum, betrak1 tadt och behandladt mera såsom -en hederspost för en prins, emellanåt biträdd af en biskop, derom torde I meningarne knappast vara delade. 4 Om denna öfverstyrelse skall kunna erhålla den ändamålsenlighet, som är nödvändig för vetenskapernas och bildningens kraf samt för universiteternas fullkomnande jemväl såsom uppfostringsoch sedeanstalter i högre mening, såsom rika och fruktbärande plantskolor för vetandets och -det.sannä vettets ymniga spridande öfver landet, är det af vigt att ur grundlagarne borttaga de hinder, som der förefinna: mot embetets anförtroende åt den, som dertill kan vara lämpligast. Huru då lösa detta problem? För att besvara denna fråga, är det nödigt att först tillse, om den: lämpligaste personen kan träffas genom val af konsistorierna på sätt.6 6 af universitetsstatuterna stadga, medde: inskränkningar, som 45:te och 34:de SS:na regeringsformen lägga i vägen. Enligt 7:de 4: näf universitetsstatuterna är känsleren skyldig att vid utöfningen af sitt embete ställa sig till. efterrättelse-lag och författningar; enligt,.9:de4f:o att föra, universitetets talan i allt, hvad detsamma rörer, samt. å andra sidan enligt 10:de. S:n berättigad att utfärda instruktioner och reglementen till efter-: rättelse vid förvaltningen af universitetets vetenskapd liga inrättningar; drätsel och egendom; ; Dessa bestämmelser, medan de å ena sidan gifva l begrepp om den omfattande; djäpt ingripande och il ! flera hänseenden nästan oinskränkta makt, som ent kansler kan utöfvå i afseende på organisationen af i högskolornas angelägenheter, bevisa å den andra obe1! 1 1 Å 1 stridligt, att kansleran bör vara en ansvärighet underer embetsman. ;Men om, detta senare. erkännes, om kancellariatet genom de nu gällande universitetsstatuterna uttryck-Å:ligen fått sig tillerkänd egenskapen af ett embete, så åäro numera, enligt ..45 s:n i regeringsformen, allal1 prinsar inkompetente-attbekläda detsamma; och;-enligt 11 84:de f:n i samma grundlag, likasåstätsevinistrariie och 1 q d ( l kanten sägof EM ditströmmande gudsdyrkarL nes tält uppslagna; ty att tillbringa tre eller fyra-nätter på blotta.jorden anses..som.. en . väsentlig del af gudstjensten. Samma sklara 1 ström, som flöt förbi Tiffs stuga, porladehär4 med stilla brusigenom skogen och försåg föri samlingen med vatten. Gordons, som blott !l Al RE CK at Tall ER RE OR