O nej, 0 nej — låt honom — låt honom inte dö!, Kan hi inte räddä honom? utbrast qvinnan med .förtviflan i sin röst. TDen sårade mannens ögon -uppslogos:.och stirrade först med drömmande blick mot den blå himlen. uppöfver honom; derpå sänkande dem mot qvinnan, tycktes. han försöka att tala. Hanj;bade haft en stark arm, han bjuder tilljatt lyfta den, men blodet väller fram ännu : våldsammare : vid detta. bemödande; ögat stelnar, den resliga gestalten skälfver ett ögonblick och sedan är allt stilla. Blodet upphör nu att forsa fram, ty hjertat har upphört att slå och en odödlig själ har återgått till honom: som gaf den. Mannen var en flykting från en närbelägen plantage — en fromsinnad ärlig man, som flytt med hustru och :barn, för att rädda henne undan uppsyningsmannens liderliga förföljelser. Dred hade upptagit honom och skyddat honom, hade bygt honom en koja och haft honom hos sig i många månader. Ett tillägg i Norra Carolinas lagstatuter stadgar, att slafvar, som sålunda gömt. sig i träsken, skola, om.de ej inom viss tid återkommit, anses som fogelfria, hvilka det står hvar och-en fritt att förfölja och döda genom hvad medel och på hvad sätt som helst, utan att derför utsättas för anklagelsen att hafva begått något brott. Det stadgas äfven att, då en dylik, fogelfri förklarad slaf blifvit dödad, värdering af honom skall göras af en jury, och egaren berättigas att utkräfva två tredjedelar deraf hos fredsdomaren i den trakt hvarest han blifvit dödad. I gamla tider påbjöd lagen: att den lycklige rymmaren på sabbatsdag, efter slutad gudstjenst i kyrka eller kapell, eller hvar eljest allmän andakt förrättades, skulle af församlingens prest eller annan Guds ords predikant högtidligen fogelfri förklaras. Enligt detta påbud hade ett sällskap negerjägare med hundar och bössor jagat denne stackars man, som olyckligtvis samma dag vågat sig fram ar sittgömställe. -Han lyckades likväl fly andan alla sina förföljare, utom en hund, hvilken med ett språng hängt sig fast vid hans