oDRED. EN BERÄTTELSE AF HARRIET BEECHER STOWE. Förra Delen. Fruntimren hafva i allmänhet ingenting emot-att man bryr dem för deras goda hjerta, och tant. Maria, som, för atttala med ett gammalt ordspråk, skällde mycket värre än hon bet, ..satt, .derföre helt belåten och hviftade med . solfjädern. . : Under tiden hade Nina sprungit ut åt, allnoch stod nu ifrigt språkande -med den. gamle: Tiff. Då hon kom tillbaka, hoppade hon uppför trappan, tydligen vid muntrad. sinnesstämning. vÅh; onkel John, nu skall ni fåse det blir någonting roligt af. Vi måste alla dit; det kan icke bjelpas. ; Kan ni tänka, Tiff-säger; att det skall bli ett camp-meeting häri grånnskapet, ; bara fem mil: härifrån... Låtom oss göra upp sällskap och följas åt allesammanps. Det kommer jast i grefvens tid, sade onkel John. Jag-inskrifver mig genast under din fana: Jag är alltid mottaglig för bättringens kallelser. Jag står tilltjenst för hvem gom önskar. omvända mig: pDet värsta är barax, skrattäde Nina, att ni ändå aldrig blir omvänd, onkel John: Ni är. just lik.en sådan der stor, tung fisk: — ni nappar genast; men innan man får er väl i land; slår Di och väsnas och plumsar tillbaka i vattnet, ned i era gamla synder igen, Jag känner minstitre prester, som trodde sig hafva lyckligen dragit upp er, men de miss: togo sig alla. För min del, sade tant Maria, tror jag dessa camp-meetings göra mera. ondt än godt. De draga tillsammans allt pack och slödder i trakten, och jag är säker, att det supes: mere () Så Aftonbladet m:r 4—26, 28—33.