Aftonbladet – 11 februari 1857, sida 1

att gå till. väga stod Tiff högt i gunst der, hvarest det var af yttersta vigt att han så skulle stå; mången läcker bit försåg också Rosa honom med i hemlighet och meddelade honom dertill -de ovärderligaste: råd med afseende på små dibarns skötsel och vård. Gamle: Hundra; likt många andra, upptog som en personlig förolämpning hvarje,del af der allmänna -uppmärksamheieny;-; som slösar des på någon annan -celebritet, och -höll sig derföre:vidnärvarande: tillfälle på afstånd och betraktade: Tiffs stigande .popularitet med: oyniskt förakt. Slutligen, närmade. han sig.dock; tydligen. i elak afsigt,; och slungade. sin pil mot: gamle Tiff,, i det han anmärkte till -sin hustru: Jag är förvånad öfver dig, Rosal Du, kokerska hos en Gordon, göra dig så gemen — så förtrolig med det fattiga hvita patraskets negrer! Hade bugget måttats åt honom personligen, skulle gamle Tiff troligen skrattat lika hjertligt, som.:då han händelsevis öfverraskades af ett. .oväntadt; oväder; men bhäntydningen. på hans :familjeförbindelser uppiände .honom likt ett bloss, och hans ögon fammade. genom de stora glasögonen, liksom en eldbragsa. genom gtugfönstren. i Ni pratar om: hvad ni inte vet.; Jag vill just fråga hvad ni kar: ha för reda på de gamla: virginska familjerna? Det är rätta:rase det; ska jag berästa er... Ni Karolinafolk härstamma alla från dem, , en och hvearenda en. Gordonska familjen är en god familj — har ingenting. emst Gordons — men hvar bar ni lefvat, då nijate hört talas om Peytonarne? Bevara oss! — gamle general Peyton — for han: inte omkring landet kanske, med sex svarta hästar framför sig, som hade han vatit en kung? Fanns inte en af de hästarne, som icke hade en svans så lång som min arm. Men såna kritter bar ni aldrig sett i er dar! Har jag inte, har jag inte ? skrek Gamle Hundra, som nu i sin. ordning sårades i sin ömtåligaste punkt, Fördöme mig, om inte