Aftonbladet – 10 februari 1857, sida 3

a RR Se ER tt TE er a marsch lemnat staden och kastat sig in i bergstrakterna. Frågan om förändrad organisation af Stockholms styrelse. RBådman Wesers förslag. (Slut från gårdagsbl.) Jag kommer nu till en ganska granlaga punkt, nemligen den, huru fösterna vid dessa val böra baräknas. Enligt hvad jag redan förklarat, ans:r jag någon census icke böra bestämmas, såsom på en gång orättvis och förhatlig, samt dessutom stående i strid med de grunder, som af rikets ständer blifvit bestämda för valen af stadens riksdagsfullmäktige. Men det lärer ieke kunna förnekas, att de, som till staden bidraga med högre afgifter, äfven. hafva en större rätt att besluta öfver förvaltningen af stadens medel, än de som lemna ringare bidra;; och jag byser så mycket mindre tvekan att uttala denna öfvertygelse, då jag finner, att rikets ständer följt samma åsigt sid bestämmandet af röstberäkningen för riksdagsmannavalen, oaktadt en riksdagsman har icke allenåst att deltaga i förvaltningen af statens medel, utan äfven att lagstifta öfver medborgares lif, heder och rättsförhållanden, lika dyrbara för den fattige dagakarlen som för den rikaste magnat. Då den allmänna bevillniogen, enligt 2:dra artikeln, dels redan ligger till grund för flere nu utgående kommunalafgifter, och dels torde böra blifva lämpligast att följa vid fördelningen emellan alla de valberättigade af de afgifter, som ej mindre det burskapsegande borgerskapet än stadens husegare hittills fått utgöra, så hvar för sig som gemensamt, härifrån alltid undantagne brandvakts-; gatuläggningsoch gatubelysningskostnadernå, som icke med denna fråga stå i något sammanhang, och i hvilkas uttaxering icke, åtminstone för närvarande, åsyftas någon förändring, så vågar jag hemställa, att uti de vallängder, som för stadens-särskilta uppbördsdistrikter upprättas, utföres vid namnet hvars och ens röstantal, så att t. ex. bevillning efter 2:dra -artikeln till belopp af till och med 100 rdr riksmynt anses motsvara 1 röst, till och med 200 rdr 2 röster och så vidare, eller röstantalet beråknadt efter mindre bevillningsbelopp, om-så skulle anses tjenligare. Industriella bolag rösta genom den bolagsman, som bolaget till taxering uppgifvit, och för fastigheter med flere delegare röstar den, som egendomen förvaltar. Till förekommande af missförstånd och oreda vid valen torde härjemte böra föreskrifvas, att hvarje aflemnad val sedel anses gälla för blott en röst, så framt den röstande icke sjelf yrkar högre rösträtt, i hvilket fall den i distriktet tjenstförrättande magistratspersonen, efter att hafva med -vallängden kontrollerat den röstandes uppgift, å valsedeln ofvanför de antecknade namnen på dem, som väljas, inskrifver röstantalet. Jag har i öfverensstämmelse med desså mina uttalade åsigter upprättat ett förslag till organisation af stadens äldste, hvilket jag härmedelst får äran öfverlemna till magistratens och borgerskapets herrar äldstes pröfning, med hemställan, att i alla fall hela denna frögas afgörande måtte få hvila intill dess sig visar, huruvida den af rikets ständer beslutade förändring af 14 riksdagsordningen vinner Kongl. Maj:ts nådiga bifall. Min afsigt har endast varit att redan på förhand -låta komma under öfverläggning ett förslag att bringa stadens kommunalstyrelse i öfverensstämmelse med dess representationsrätt, och hvarigenom tillika åsyftas att underlätta verkställigheten af de blifvande riksdagsmannavalen, samt. bereda tillfälle till en verkligen af beBofvet högt påkallad förenkling af det tunga maskineri, hvarmed en mängd af stadens angelägenheter af flera olikartade kommissioner och administrationer för närvarande bearbetas. Men det första vilkoret för all nu ifrågasatt förändring anser jag vara, att de stadens invånare, som skola komma att deltaga med det förut varande borgerskapet i förvaltningen af stadens. kassa, måtte tillika med borgerskapet deltaga wi allade afgifter, som detta hittills fått till stadens särskilta behof erlägga. Jag torde knapt behöfva erinra, att enda anleåningen, hvarföre jag icke bland öfriga husoch tomtegare upptagit dem, som äro fräisemän eller tillhöra presteståndet, är att söka uti 14:de paragrafen riksdagsordningen beslutade nya ordalydelse, och min önskan att bringa valen till stadens kommunalstyrelse i fullkomlig öfversstämmelse med riksdagsmannavalen, samt att jag följaktligen, i fall magistraten och borgerskapets herrar äldste skulle så fisna lämpligt, ej har något att erinra deremot, att äfven husegare af förenämde tvenne stånd må inbjudas att på enahanda vilkor som de öfrige deltaga i de gemensamma valen; äfvensom att jag vid det först blifvande valet föreslagit, att inom hvarje distrikt skulle väljas på en viss i förhållande till distriktets bevillning bestämd del af hela antålet, endast derföre, att jag befarar dels allt för stor svårigbet för verkställandet af ett allmänt val. öfver hela staden på icke mindre än femtio personer, dels en verklig omöjlighet för de väljande att på gruno af egen kännedom och öfvertygelse, hvar för sig, pröfva så många kandidaters lämplighet för det ifrågavarande förtroendet. Sjelfva förslaget har följande ordalydelse: Förslag till ny organisation af borgerskopets herrar äldste. Alla de Stockholms stads angelägenheter, som hittills blifvit ombesörjda af borgerskapets femtio äldste, komma -hädanefter att förvaltasaf en ny myndighet, under namn af Stockholms stads äldste, vald och sammansatt i den ordning här nedan närmare omförmäles. Det inseende och den befattning borgerskapets herrar äldste hittills haft öfver eller med borgerskapets gubbhus och enkhus, enskilta kassor, donerade kapital m.m. d. kommer dock fortfarande att tillhöra borgerskapet eller dess särskilta klasser, på sätt förut blifvit iakttaget eller kan af vederbörande öfverehskommas och beslutas. Stockholms stads äldste, som komma att till antalet blifva femtio, utgöra en delegation af alla de stadens invånare, hvilka, enligt det numera förändrade stadgandet i 14 riksdagsordningen ega att utse fullmäktige i borgareståndet, nemligen borgare, öfrige idkare af yrken, som till borgerliga näringar räknas, egare af hus eller tomt samt egare. eller innehafvare, med ständig besittningsrätt, af jord under stadens domvärjo, alla dessa, så framt de äro i staden bosatte. Valrätt och valbarhet tillkomme ej: a) den egare af hus eller tomt, eller den egare och innehafvare af stadsjord, som frälseman är eller till presteståndet hörer; d) gemenskapen vid rikets landtoch sjöförsvar, samt allmänna och enskilta verks och korporationers vaktbetjening, eller andre, som med desse jemförlige eller ringare äro; ? c) dem, som äro i annans tjenst eller ständiga arbete anstälde, eller daglönare eller andre dylike, som försörja sig med tillfälligt arbete;