Aftonbladet – 7 februari 1857, sida 2

och plägsed och med den bildrn:grad, hvarpå svenska allmogen för närvar: de befinner sig. Vi ville endast dervid gö:a erinran om något, som säkerligen icke undfailit den aktade motionären sjelf; att nemligen det nämda sättet för deras underhållande mycket väl kan stå tillsammans med laglig. upps:gt från den kommunala skolstyrelsens sida; hvarigenom man hade större garanti för undervisningens rätta bedrifvanrde, anställande af skickliga lärare o,. 8. v. I öfverensstämmelse med dessa grundsatser har sta!en redan gått längre än vederbort, då den förut anslagit halfva skyddsafgiften till folkundervisvingens behof utan vilkor i det hänseende hvarom här talats. Då emellertid dem nu befintliga folkskolan enligt lag är att betrakta såsom en förenad högre och lägre skola, så måste fråga uppstå, huruvida vid en skeende, nödvändig skilsmessa mellan dessa folkskolans båda afdelningar, nyssnämde anslag skulle anses gifvet till den ens eller andra eller till båda. Vi skulle i detta afseende vara mest benägna för en sådan tolkning, att (för kommunernas bästa och ett desto snarare iordningställande af folkskolorna — eburu, strängt taget, principvidrigt) den hälft af skyddsafgiften, som redan är gifven och ingår till församlingarne, må, om kommunen så önskar, anvähdas för d2 lägre skolorna; men att den återstående hälften, om den anslås till folkundervisningen, ovilkorliger hel och hållen bör komma den högre afdelningen af folkskolan till godo. Att understöd för denna högre folkskola från I statens sida är fullt tillbörligt och äfven nödvändigt, behöfver knapt sägas. Erfarenheten : har alltför tydligt lärt, att den icke växer upp: af sig sjelf. Allmogen är ännu i allmänhet för litet upplyst för att inse behofvet och nyttan deraf (ehuru vi äro fullt öfvertygade att, om blott en högre undervisniog af värde komme till stånd, densamma ganska snart skulle med begärlighet sökas); och öfrige, som hafva något inflytande på folkundervisningen, hafva till dato icke heller visat teeken till någon sådan verksamhet i detta hänseende, zom möjligen kunde göra statens mellankomst obehöflig. Saken är ny, och det är derföre som staten bör åtminstone.taga ett kraftigt initiativ; har den-en gång kommit till lifs, så tro vi oss känna bildningens natur så mycket, att den nog utvecklar sig allt mer och mer, antngen staten hjelper till eller icke. Men ett initiativ måste tagas; och ett kraftigt initiativ. Vi hafva länge, kanske för länge uppehål lit oss vid denna penningefråga; men vi tro, såsom i början anmärkts, folkundervisningens förbättrande vara en sak, som fordrar penningar. Dett kan icke hjelpas. Vi tro icke att, så vida man vill gifva en något kraftigare impuls till framåtskridande, stort mindre summa än den nuvfrågavarande balfva skyddsafgiften bör komma i fråga. Med denna summa bör otvifvelaktigt ganska mycket kunna uträttas, om den får odelad användas till folkunder:visningens höjande och utveckling. Vill man deremot. splittra sin kraft, för att bidraga till fattiga barns underhåll eller till inrättan ie af innanläsningsskolor, och derigenom draga penningarne ifrån hvad som egentligen för närvarande är folkundervisningens kraf till (der materiella eller andliga) fattigvårdens behof, så tro vi att man i framtiden skall få skäl att ångra ett sådant steg. — Vi skola i ev följande artikel framställa våra tankar com lämpligaste sättet för det ifrågavarande anslagets användande, eller, med andra ord, söks utreda den frågan; hvad staten för det närvarande bör göra, för att upphjelpa folkunder visningen i riket? — Vid konstitutiossutskottets sammanträde i går beslöts anmärkning mot tvenne rådgifvande åtgärder, nemligen: med anledning a! det i December 1855 fettade beslutet att för bjuda införtullning af vissa varor från transitoupplag, hvilket beslut 10 dagar efter d:s: fattande till em del återtogs; samt med anledning af åt postinspektoren i Karlstad, öfverste Munck, lemnad ersättning för förlorade inkomster. (S. T.) — Konstitutiomsutskottets memorial med utlåtande om Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående förändring i och tillägg till riksakten, i öfverensstämmelse med det hvilande grundlagsförslaget om prinsregeringen, hvilket memorial afstyrker bifall till nämde kongl. proposition, har i dag till riksstånden inkommit, hvadan anledning är att förmoda, att ds för afvaktande af detta memorial på ståmdens bord hvilande grusdlagsförslagen med cet Tanaraste komma att till afgörande företagas: — Sammansatta statsoch ekonomiutskottet har tillstyrkt en förhöjning med 16 sk. bkoi dagtraktamente för hvar och en af de i7—12 klasserna af nu gällande resereglemente omnämde embetsoch tjenstemän samt öfrige personer. Deremot har samma utskott icke funnit skäl att bifalla. de väckta motionerna om vissa löneförmåner för länsnotarierna. -— am mo m mh ETTER vm EJ. vu i Ra ens för Sn An MR ae RR — I sista dagarne af förra året, berättar Svenska Tidningen, afslutade den till uppgörande af förslag för Stockholms befästan.:e nedsatta komitön sina arbeten. Kartor, planer och förslag, utarbetade i de minsta delar, äro nu färdiga. Slutsumman för sjelf va befästningarne går till ett belopp af :13,600,000 rår bko. Sjelfva bestyckningen går I dessutom till omkring 2 millioner. Således tillsammars 3 eller 6 millioner. — Kaptenen vid Svea artilleriregemente I grefve Anton Gabriel Gyldenstolpe, bekant