Aftonbladet – 7 februari 1857, sida 1

— Friherre Hjertas motier om skyddsafgif:ens användande för-folkundervisningens upphjelpande grundar. sig på den förutsättningen, att folkskolan bör organiseras på två klasser eller afdelmingar, en lägre för nybegynnarne, hvilken afser lärandet af de allra första grunderna af-skolkunskap; törmämligastinnanläsning, och hvilken må heta rotskola, byskola, småskola, innanäsningsskola eller hvad man behagar, samt en högre för de något äldre och mera försigkomna., i hvilken undervisning äfven meddelas i de högre läroämnena, och hvilken må kallas sockenskola, församlingsskola, distriktskola eller huru som helst eljest befinnes lämpligt. Den förra kan efter omständigheter och lokala förhållanden vara fast eller ambulatorisk, och skötas af examinerad eller oexsminerad, manlig eller qvinlig lärare; den senare bör dbvilkorligen vara fast, och skötas af em lärare med betydligt högre qvalifikationer är hvaraf de nuvarande examinerade folkskolelärarne, möjligtvis på få uadantag när, äro i basittning. En så beskaffad inrättning af folkskolorna, hvilken länge förordats af.de erfarnaste personer, som skrifvit i detta ämne, är i sjelfva verket nödvändig, om folkundervisningen någonsin skall kunna höja sig öfver sin nmärvarande ståndpunkt, Motionären föreslår nu, att halfva skyddsafgiften må anslås till de efvannämda lägre skolornas behof, men att den återstående hälften må användas a) till inrättande af högre skolor, b) till anskaffande af nödig undervisningsmateriel, e) till bekostande af det äfven utaf andra motionärer föreslagna Rudenschjöldska skollärareseminariet (bvarom mera framdeles), d) till understöd för seminariielever, e) till. inrättande af ett färre antal fullgoda seminarier (så vida ej, hvilket ifrågasätter, särskilta folkskolelärareseminarier kunna um