D RE D.) EN BEKCTTRUNR AF HARRIET BEECHER STOWE. Förra Delen. SJUTTONDE KAPITLET. Dred. Harry blef natten öfver på mr Gordons lantage och uppsteg nästa morgon vid ganska missbelåten sinnesstämning. Ingenting är mera påkostande för en driftig och verksam natur än att blifva försatt i ett tillstånd af fullkomlig sysslolöshet; och efter att hafva vandrat oroligt omkring en stund på morgonen, kände: Harry sin harm stegras med hvarje ögonblick af tvungen frånvaro från skådeatsen för hans dagliga sträfvan och intresse. Som han alltid åtnjutit en fri mans oinskränkta rättigheter i friheten att indela sin tid efter eget godtfinnande, att komma och gå, att sälja och köpa och uppgöra affärer, utan att vara fjettrad af någon annans kontroll, var han så mycket mera ömtålig för det förnedrande i sin närvarande belägenhet. Här skall jag gå och slå dank, sade han till sig sjelf, likt rapphönsen i buskarne, låtände allt gå buller om buller der hemma och derigenom gifva anledning till en framtida förebråelse att hafva varit försumlig och lat, och allt detta, hvarför? Emedan det faller min ngre bror in att komma utan hvarken rätt eller skäl och sätta sig till herre öfver mig och förolämpa min hustru; och emedan lagen R—AA () Se Aftonbladet m:r 4—25, 28 och 29.