så, hjelp dig nu sjelf, om du kan, och säg om inte det der är eft herres märke? Det hade varit ett lifslångt bemödande i den ställning, hvari Harry befunnit sig, att sluta hvarje rörelse af vrede inom sig; men i. detta ögonblick bar hans ansigte ett fasansfullt uttryck af dödligt hat. Och dock låg der något majestätiskt och imponerande i hans åtbörder, då han höll in sin häst och långsamt höjde handen mot himlen. Han ville tala, men hans röst qväfdes af undertryckt passion. Slutligen sade han: Ni kan vara öfvertygad, mr Gordon, att detta märke aldrig skall förgätas ! ; Det gifves ögonblick af högsta lidelse då allt som finnes inom en mensklig varelse tycks väckas upp och koncentrera sig i ögat och rösten. I 3 lika ögonblick vinner hvarje menniska, påtagligen blott ikraft af sin egenskap som menniska, makt att injaga fruktan hos dem, som eljest behandla honom med bån och förakt. Det uppstod en minuts tystnad, hvarunder ingen talade, och mr Jekyl, som var en fredsälskande herre, tog tillfället i akt för att stöta på Tom, sägande: hvad tjenar det här till? Vi skola komma för sent till stationen. OcH då Harry redan satt sin häst i skridt och börjat fortsätta färden, vände Tom Gordon sig om oeh skrek efter honom med ett hånskratt : i gjorde ett besök hos din hustru, innan jag for i morse, och jag tyckte nästan ändå mer o.n henne andra gången än den första l Detta sista stickord flög likt en skytisk pil tillbaka och inträngde i slafvens själ med änna mera skärpt styrka än det förnedrande slaget. Dess gift tycktes gripa omkring sig med allt mera: bitterhet, redan han fortsatte sin ensliga ridt, till. dess han slutligen kastade tyglarne öfver hästens hals och gaf den luft i ett utbrott af de vildaste förbannelser.