Aftonbladet – 5 februari 1857, sida 2

dit upp, för att få dem fullproppade med dumma ideer? Jag tackar Gud att jag aldrig varit i Newyork oeh aldrig ämnar komma dit. Född: öeh uppfödd i Karo: lina är jag, och min hustru är af ren vitgirisk race! Inga helpensionsideer hos henne — hej pass! Öck när jag stod brudgum; så fanns det i hela Virginien inte en flicka som kunde gå uppeniot henne. Kindersom rosör! En lång, rak; liflig flicka var hon, visste nog hvad Hön ville ock drefigenom det med: Och inte fins det någon husmor, kort uträttar så myöket som Kon ochhar ögonen med sig öfver allt. Om det också förefaller mig litet otrefligt emellanåt, så bör jag likväl Hålla till göde och tacka min himmelske fader till: Bevare oss! ot jag inte hade henne, -hvart skulle det ta vägen med. uppsyningsmännen och negrerna ock det: hvita patrasket? — bes vare oss! det skulle gå åt h—e med: oss: alla i en högl 57 3 så ove Miss Nina skiekade mig öfver hit, för att vara ur: vägen för master Tom; sade Harry efter en sturid. 7 Han bar som vanligt intet kärare nöje äh ätt reta mig: Ni vetsir, han hade alltid agg till mig, och det tycksbli bittrare och bittfare förshvart år. Han grälar med hentö för allt hvad som sker på plantagen; och ni vet, bir, att jag gör efterallrabästa förmåga; och ni och mrs Gördon hafva alltid varit goda och sagt, att det: ej kunnat göras bättre ,Så ha vi gjort, Harry, min gosse; så ha vi gjort. Stänna här så länge du vill;7och tillbringa din tid som du för godt: finner. Kanske vill du gå påjagt med mig? Jag är bekymrads; sade:Harry, söfver att nödgas vara borta just vid såningstiden. Allt berör på min uppsigt., : Hvarföre stannade du då inte qvar? Toms elakbet är inte annat än följden af Hans dryckenskap, det förstår jag mycket väl. Ser du, då folk varit litet på nocken: den ena dagen, så är dagen derpå deras nerfsysteom tilltofvadt och intrassladt just söm en gamnial uppläper striimpa, öeh då äre de vresiga och -knärriga,