Aftonbladet – 4 februari 1857, sida 3

Lindahls behagliga sång satt br Arlbergs, teaterdirektörens, komiska sällhet och förtjusning öfver upptäckten att hans tjemstepiga skulle vara er prinsessa. Hos sångaren Lelio, br, Ärnoldson, hade: en ledigare. turnyr icke skadat, och bos fru Pousette ej heller någor moderering af rösten. ; För upptagandet a denna vackra operett, som vwariterbjuden Kongl. teaterns direktion, utan att, oförklarligt nog, något resultat deraf följt, måste mar känna sig tackeam emot Mindre testerns styrelse.