a MN AR OS MIEAS FACES ARTER len handskrifna upplagan var efter en halftimma utsåld. (Forts) (Insänd:.) Till redaktionen af Afionbladet. Svar å bergmästare v. Zweigbergks artikel i gårdagens, Aftonblad om jernvägens riktning genom Skaraborgs län. Då öfverste Ericson på förfrågan af undertecknad, om han ämnade svara på ifrågavarande artikel med! rättighet att upprepa hans ord, gifvit mig det besked att öfversten ej har några vapen att använda emo! en person, som tilltrof sig att beräkna 900,000 rår besparing på en jernvägslinie, hvilken han aldrig undersökt, en säkerhet i kalkyl, som öfversten ansåge sig för en så lång siräcka jernväg efter de noggrahnaste mätningar knappast våga garantera — att öfversten, om han blifvit uppdragen att uppsöka den för landet och: länet samt med afseende på byggnadsterrång och jordmån sämsta linie i dessa irakier, svårligen skulle kunnat finna någon Knie; som bättre uppfylt dessa fordringar, med något sken af .rimlighet: med. afseende på utförandet, än den af bergmästare v. Zweigbergk föreslagna.oeh att ölversten med största nöje, om-så begäres, skäll hålla undersökningshandlingarne statsutskottet till handa, anser jag mig dels fr. min-egen och dels för allmänna opinionens skull angående denna sak böra offentliggöra detta svar, samt dessutom anföra följände utdrag ur öfverste Eriesons betänkande i ämnet : På grund af K. M:tsoådiga befallning får jag du i underdånighet yttra mig öfver det af hr bergmästaren J. G. von Zweigbergk väckta förslag att leda vestra stombanan från Waårgårda förbi Bråtensöy, Tarsed, Bislätt eller Kåryd, Wagnslätt, Larfs hed, Uilistorp, Bjerklunda, Olofstorp till Istrum och vidare vester om sjön Ymsen till Hofva. Hr bergmästaren vör Zweigbergbs projekt viitner om en noggrana käpne2 af lokalen, så vidt dedsamma utan närmare ersökniegsr kunnat bedömas. Med en uliek Pp. kartan öfver Skaraborgs län, i afsigt att egentlisen uppsöka den rakaste linien mellan länets 3dra och norr: gränser, och med kännedom sm dea olika tanka som uppstått, i afseende på företrädet sf vestra Billibgsbavan samt den så källade Skarabanan, har det af krv Zweigbergk väckta PR jekt, en medelv3g emellan dessa, i sin gagnande sy! ning icke kunnat anbat än väcka uppmärksamhet. De mera detaljerade uppgifterna i det till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet ingifna projekt hå förånledt en noggrannare tndersökning än jag till en börjin ansåg erforderlig, och trenne profiler äro derföre upprättade; hvilka i underdånighet här vidläggas, nemligen: Från Remmeneds kyrka i Elfsborgs län öfver Herrljunga och-Kåryd, i-den föreslagoa sträckningen till Istrum, planche 3, fig. 1. Å kartan är den linie, från den punkt der den skiljer sig från Bullingsbanvorna, markerad med et svart linie. Ett alternativ är markeradt med en pritkad Nlinie, från Rerimened öfver Bislätt till närheten af Wangslätt och profilerad: esligt planch. 3, fig. 2. Det tredje profilen är affautad öfver uppgången från Carlsforsbäcken, söder om Timmerdaia, till närheten af Hö kaberg. Efter den förstnämda af dessa profiler blir denna bana endast 2637, och efter aiternativet öfver Bislätt 4537 alnar: kortare än vestra Billingsbanad; samt i förra fallet 8187-och i senare 10,087 alhår kortare än östra Billingsbanan. Men utgående ner den grundsats, som vid jemförelsen mellan Billingbbanorna blifvit antagen, att statens bangr, åtininstone då de äro beiägna i ssmma rakt och komma att förbindas med hvarandra, böra i sammanhang bb traktas och södra stambanans utsträckning till den här ifrågavarsndeslinien ssledes äfven tagas i beräkning, så uppstår det förhållande, att projektet verkligen åstadkommer en förlängning af stätsbanorna åf icke mindre än 9863 alnar jemförd med vestra Billingsbanan och 19.452 alnar, er öfver 1 mil, om vestra stambanan drages öster om Billingen. Alteraativet öfver: Bislätt minskar dessa mått med 1900 alnar hvartdera, samt om banan genom Wadsbo hå rad kan l3ggas vester öm sjön Ymsen, ytterligare med -omkriog800: alnar. Att den af hr Zweigbergk löreslagoa riktnicg, om den kommer till verksiällighet, skulle kunna ytterligare förkortas med ettpar :.usende alnar, är sannolikt; dock beror dette på beskaffenheten af en del mossar, som ligga i sjelfva linien. Af dessa förhållanden torde Fders Kongl. Maj:t nådigst inhämta, att den af hrv. Zweigbergk föreslagna hnie. förorsakar en ganska betydlig tillökning i statsbanornes längd. Transportvägen från Stoekholm och öfra landet direkte till Göteborg skulle genorh denna bana i bästa fall, ellar öfver Bislätt, visserligen blifva 10,087. alnar korsare äa öster om Billingen; Hveremot trafiken från öster och söder mot landets öfre orter, Stockholm. och Norge, skulle få-sin transportvåg ökad med, mil och mot Göteborg ined !,. afseende på terrängen far jäg i underdånighet hän visa till profilerna å planchen 3, fig. I 2. Denna är sannolikt den minst tjenliga som förekommer på nögondera af de linier,som ioom Skaraborgs län blifvit föreslagna, bestående till största delen af steniga ljupghedar med mellanliggande stora djupa mossar ; således i Lög grad arbetsdryg och kostsam. På iDgendera af de andra linierna, förekommer en sådan massa bergsprängning, som på denna, och jäg vågår ieke heller på förhand afgöra, om de djupa mössarne med säkerbtet aära en jerhväg, utaw att derpå nedlägga allt för stora omkostnader. Det torde också blifva mindre dyrbart att gå dem: förbi, i hvilket kenare fall banan betydligt förlängdes. -Jordmånen i och narmast denna linie är sämre än utmed någonlera af de andra inom länet projekterade, och det år väl i allmänhet anses som en vinst för staten, om andets bördighet i och utmed jernvägslinien föraneder en dryg jordersättniog; då den förmögenhet och. det välstånd, som på en bättre jord vaul.gen upp: lomstra, äro af ojemförligt större värde, än den högre ordsättningen vid banans första snläggning. Öfver. sångsr öfver vägar och strömmar medföra visserligen