att 1 Mars månad företaga en resa tul Andalusien. Uti Bareelona hade den 14 Januari nya oroligheter egt rum. Om morgonen klockan mellan 7 och 8 församlade sig arbetargrupper på Plaza de la Constitucion och Plaza san Jaime; samt ropade högljudt på arbete och bröd. Vakterna förstärktes af militärmyndigheterna, och klostret Santa Monica besattes med trupper. Emellertid tilltog folktumultet på ett betänkligt sätt, och generalkaptenei Zapatero lät uppslå ett plakat, hvaruti folkskockningarne och ropen på arbete förbjödos, under hotelse att derest ieke denna befallning genast frivilligt åtlyddes, myndigheterna skulle med vapenmakt tvinga de stormande hoparne till lydnad. Generalen drog förstärkningar till sig från angränsande trakter. Ayuntamientoå hade sammanträdt till utomordentlig session samt uti en. lugnande adress till folket lofvat anskaffa arbete åt de behöfvande.familjefäderna. Några allvarsammare konflikter mellan trupperna och folkmassorna hade vid depeschens afgång icke egt rum, men hele staden var försatt i stor oro och ångest. Ratifikationen af det fördrag, som fastställer gränsen mellan Spanien och Frankrike. kommer att föreläggas cortes. tskilliga korrespondenser innehålla reflexioner i anledping af det dekret, hvarigenom cortes inkallas. De betrakta alla regeringens afsigter med misstroende, och låta förstå, att planer äro å bane tt på ettinzgkränkande sätt reformera cortesreglementet. Fland annat skall regeringen ämna genomdrifva sin ifriga önskan att utesluta offentligheten vid cortesförhandlingarne. Narvaez och Pidal hafva samtyckt till dessa inskränkande åtgärder, med hänseende till kamrarnes verksamhet, och i följd deraf hafvs Nocedals anhängare nu slutit sig till dessa. Den 20 Januari hade samtlige oppositionstidningarnes hufvudredaktörer en sammankomst, hvarvid man öfverlade om de lagliga åtgärder som borde, vidtagas, för att söka återinföra laglighet vid pressens behandling. : En korrespondens från Madrid skildrar pressens olidliga belägenhet ocb påminner om att, i händelse det skulle lyckas censuren att hel och hållet undertrycka den frisinnade pres sen; säkert hemliga blad skulle komma at: spridas, alldeles som före ministeren Sartorius fall. Det hemligt spridda, ytterst ekarp: bladet Läderlappen bidrog mycket till revolationen. Det ingeböll de märkligaste upp: I lysningar och hede en utomordentligt sto: spridning, trots polisess vaksamhet. En osynlig haod påfann alltid medel att framläggs detta blad inför H. M:t och miuistrarne, och det spriddes liktidigt i många exemplar på alla offentliga platser. ITALIEN. De franska och tyska tidningarne redogöra tämmeligen utförligt för förbandlingarnei den sardinska deputeradekammaren, och man finner af dessa framställningar, att utrikesmininistern, grefve Cavour, mästan alldeles uppgifvit de fordringar, som af honom gjordes uti noten af den 16 April 1856, och som hufvudsakligen gingout på att de främmande trupperna skulle dragas från Italien, och att flere italienska regeringar skulle af Europas regeringar samfält uppmanas att iakttaga mera humanitet mot sina undersåter. Det gälde denna gäng lika mycket att få franska ockupationsarmån bort frän Rom, som att förmå Österrike att vackert hålla sig inom sina egna gränsor, i hvilket fall det kunde l: antagas, att de italienska regeringarne skulle visa sig mera villiga att gå sina undersåters önskningar till mötes, när nämde regeringar icke icke längre kunde stödja sig på främmande bajonetter. Men tilldetta. vackra resultat bar man nu föga utsigt, och Cavour bar ickootydligt sagt farväl åt hoppet om att I alliarsen med vestmakterna skulle komma att I medföra någon väsentlig. förändring af Italiens I förbållanden. Enligt bangs tanke skulle man tillsvidare tå nöja sig .med hvad Sardinien vunnit. genom sitt deltagande i kriget mo! Ryssland , nemligen att dess författningsenliga frihet blifvit betryggad och dess anseende jl: utlandet vuxit; men: för öfrigt -borde man icke öfverlemnasig åt mågra illusioner om att Italiens regeneration snart vore att för vänta. Ministern trodde visserligen icke; attl. de. franska och engelska statsmännens intresse för Italiens frihet gvalnat sedan freden blifvit afslutad; men deras intresse. ginge likväl, efter hans åsigt, icke så långt, att till exempel England och Frankrike skulle inlåta sig uti ett nytt-krig, för att tvinga konungen a! Neapel att följa de råd, som de gifvit honom. Emöt detta anförande yttrade deputeranden Mamiani, att k.n-vore fullt och fast öfvertygad derom, att alliansen -medvestmakterns ännu icke burit alla sina frukter, och; han lade i synnerhet stor vigt derpå, att Eagland och Frankrike hade afbrutit dem diplomatiska förbirdelsen med Nespel. Doet kunde icke gerna Antagas, att två så mäktiga stater skulle böjs sig för en mindre makt, hvars triumf skulle blifva ett nederlag för dem.n S Hv:d som hittills skett tyckes dock utvisa att vestmakterna tämligen lugnt finna sig ut: konungens af Neapel triumf, och att de måhända anseshosom tillräckligt straffad genom sändebudens återkallande. I Uti konung Victor-Ernanuels svar på kamrarnes adress, hyilken han mottog den 19 Januari, bar man fästat sig vid följande yttrande: Jag är. öfvertygad om att jag kån räkna på folkets hängifverhet och fosterlandskärlek-i.-händelse det skulle blifva nödvändigt att göra andra och större offer. Vid samma tid som den Österrikiske kejsaren gör en rundresa genom sina italienska besittningar; der han öfverallt rönerett mot: tagande, som kuäde vara både bättre och sämre, hafva Milanos invånare beslutat ati åta uppresa -enminnesvärd i Turin till den kardinska härens ära, och vid öfversändandet f det i Lombardiet sammanskjutna belopp ill den sardinska kanonfonden hafva gifvarne bifogat följande ganska märkvärd.ga adress: Till Piemontesarne! Man vill i dessa dagar tvinga 035 att vara entusiaWRC MA au fardrar Alla tlagc Affer af nes: Jar son mA be or DT KR Up Bert TRA a ROR TERS KN JR rr FREE dh rt JG OR KR RR FR pe Mr JR fn st JRR SLE EE ERA EEE AE RE