Aftonbladet – 2 februari 1857, sida 1

börda. Dessutom lär väl vår utrikes kredit, efter. de senaste skamliga åtgärderna i och för gäldandet af vår statsskuld, icke just vara at obegränsad natur; der han en gång blifvit bedragen, är en klok affärsman gerna på sin vakt. Att alls icke betala hvad man är skyldig, kan visserligen vara vigt, men rekommenderande för framtiden är det inzalunda. Du vet af tidningarne, att man vill ungefär i hjertat af Stockholm uppföra en för begge Jernvägarne gemensam bangård, från hvilken, belägen vid Röda bodarne, södra banan på en bro skall passera Norrström, derefter krypa under Riddarholmsbron, hvilken likväl för detta ändamål får en högre lyftning, sedermera på on fyld och murad bank gå öfver Mälaren och slutligen, medelst ep tunnel, rödja sig väg genom. södra bergan. Den ifrågavarande Mälarbanken kommer att bli en depositionsbank, ty all sten, som spränges ur södra bergen, skall deponeras såsom grundfond för densamma. Att den deremot icke blir någon sparbank, kan. man lätt finna, då man kastar en blick på den vida basen för dess operationer. Den kommer antagligen . att förorsaka atoppning i den fria cirkulationen och ge fastighetsegarne vid Mälaren ny anledning till klagan. Det kan lätt falla någon Mälareskeppare in att vilja spränga den ; sådana manövrer har man sett förr. Och skulle ett dylikt tilltag emot förmodan lyckas, kunna de obehagligaste misstag deraf bli följden. Sprider sig till exempel ryktet, att Mälarbanken har ramlat, skall man se personer utbjuda fullgoda sedlar, utgifna af Mälareprovinsernas enskilta bank, till tvåtredjedelar af. värdet och derigenom dekreditera en inrättning, förtjent af högsta förtroe.de. . Men skämt åsido, hvarföre skall nödvändigt Stockholm ha en bangård midt i staden, då Paris, Wien, Berlin, Brissel,, Munchen, Dres: