Article Image
känna en emot detsamma till förmån för dess fiende Ryssland uppgjord koalition. Den tredje artikeln i Free Press utgöres af en till redaktionen stäld skrifvelse från F. M., hvaruti denne, på samma gång han förklarar sig till alla delar öfverensstämma med hr Urquhart i dess kommentarier öfver neutralitetsförklaringen, samt ej draga i tvifvel, att densamma runnit upp i en rysk hjerna, likväl anser den af kejsar Nikolaus yttrade förtrytelse kunnat vara uppriktig, enär han möjligen icke af konung Oscar erhållit allt hvad han väntat sig i nämde förklaring, samt kommit underfund med att konungen -ej hade för afsigt att iakttaga hvarken 1812 års offoch defensivtraktat eller:de sedan af hans fader år 1834 ingångna förbindelser. Nikolai agenter hade troligen utspanat konung Oscars hemlighet och underrättat sin herre om den svenske monarkens beslut, att vid första gynnande tillfälle sluta sig till de allierade i ändamål att återvinna Finland. Brefskrifvaren tror, att Nikolans sökt, men ej lyckats förmå konungen af Sverge att från alla sina hämnar utestänga de allierades krigsskepp — en åtgärd, hvarigenom han hoppades inveckla Sverge i krig med England och Frankrike samt anstifta split emellan konungen och dess folk. Att sjelfva neutraiitetsförklaringens uppställning icke var ett verk af någon svensk eller dansk, anser hr F. M. vara ögonskenligt deraf, att en statsman, tillhörande någon af dessa länder, måste ha känt, att femte artikeln stod i öppen strid med den i Petersburg 1801 undertecknade kovention, som biträddes af Sverge och Danmark oeh hvaruti stadgades, att neutral flagga icke skulle skydda fientligt gods; och Skandinaviens konungar lära väl ej i detta ögonblick hyst någon afsigt hvarken att rikta ett hemligt hugg emot Englands sjörätt eller att trampa under fötterna sina traktatenliga förbindelser till denna makt. Brefvet slutar med en uppmaning till hr Urquhart, hvars ord ej äro okända i Sverge, att nu, då Sverges konung och dess tappra folk så till sägandes bränt upp sina skepp och allena ingått i en kamp med Ryssland om sitt oberoende, angifva den politik, som förstnämde land har att följa, och de misstag det bör undvika. Härvid gör redaktionen af Free Press den anmärkningen, att den ej kan inse huru en vägran att öppna de svenska hamnarne skulle kunna ha föranledt ett krig emellan Sverge och England. Sistnämde makt var ju i hemligt förstånd med Ryssland, och dess flotta gjorde ej Ryssland någon skada. Men de af England föröfvade våldsamheterna på finska kusterna visade Finland, att det ej hade några vänner i Sverge (2?) och England, samt att det derföre gjorde bäst i att åtnöja sig med att förblifva ryskt. Sedan Sverge antagit Englands och Frankrikes garanti för sina besittningar, kan det ej heller sägas hafva allena ingått med Ryssland i en kamp för sitt oberoenden. I samma blad förekommer en artikel af följande innehåll: Med Turkiet i ena ändan af sina europeiska besittningar och Sverge i den andra; har Ryssland att kämpa med icke ringa svårigheter. Det kan nödgas inse, att dess åsyftade inkräktning af Central-Asien och dess till Persien och Kina utsträckta skydd måste uppskjutas intilldess svenskarnes och turkarnes motstånd blifvit brutet. Besegradt i fråga om furstendömena och Donau till följd af turkarnes klarsynthet, kan det likaledes i Östersjön misslyckas i sina planer på Danmark och hertigdömena genom svenskarnes beslutsamhet att upprätthålla sitt oberoende, och likasom de en gång räddade Europa från Österrikes och påfvens tyranni, kunna de ännu en gång bevara detsamma från en farligare fiende. Svenska ständerna ha i glädjen öfver att finna, det deras konung delar sitt folks känslor, visat sig villiga att votera hvilka summor som helst för försvaret; och bondeståndet är beredt på att göra en ännu större uppoffring än penningar. Det bar enhälligt (?) instämt i Nils Olssons förslag, att hvarje svensk från 20 till 45 års ålder skulle vara skyldig till krigstjenst. Vid afgifvande af detta förslag yttrade motionären: Vi skulle sålunda kunna i farans ögonblick genast ha under vapen en armå af 500,000 man, hvilken, i förening med 200,000 från Norge, skulle utgöra en styrka af 700,000 man.s — K. Mali:st. som den 30 nästl. Dec... up

31 januari 1857, sida 2

Thumbnail