Article Image
Milly, jag skall aldrig göra detmer. Men, o Gud, jag trodde henne inte, ty jag visste, att der fanns det i hennes hjerta, zom satan ej skulle släppa ifrån sig. Jag visste att han ingenting hade emot att hon roade sig med kyrkogång och böner, och sådant der, emedan han var så säker att alltid ha hennes hjerta i sina k!or. Ack, dock var hon ej så i grunden elak, min stackars matmor, och skulle ej gjort så mycket ondt om icke onkela uppmanat henne dertill. Men derkom ban och gaf sina råd och förmaningar, och så gick han ut och kom lurande på rof till min koja och stod och såg på mina fattiga små barn. Milly, sa han, hur lefver verlden med dig nu för tiden? Lucy har vuxit upp och blifvit stora flickan nu, Milly. Hur gammal är hon? Det är en lady i Washington som sagt mig att hon vill Hen en un flicka; det är en god qvinna, Mi y, en gudfruktig lady. Jeg gissar du har ingenting att invända, Milly. Din stackars matmor är i stort bekymmer för pengar!, Jag svarade aldrig när denne man talada ar mig Blott en gång då han frågade mig hvad jag trodde min Lucy skulle vara värd, då hon fylt femton år, svarade jag: Sir, hon är värd för mig just hvad er dotter är värd för er Och derpå gick jag in och slog igen dörren efter mig, men han gick upp till min matmor och sade henne, att det var hennes skyldighet att taga vara på sin egendom, hvilket ville säga detsamma som att sälja mina barn. Jag mins när miss Sysy kom hem från pensionen, så var hön en fin och (vacker ung lady, men jag hade aldri hjerta att se åt henne, ty tre af mina barn hade blifvit sålda för att hålla henne i pensionen: Min Lucy — ack, hon togs också ifrån mig, för att bli kammarjungfru hos den gudfruktiga frun i Washington, Ak — jag

31 januari 1857, sida 2

Thumbnail