Aftonbladet – 30 januari 1857, sida 2

Åh, han är bra nog, tänker jag, sade Milly. Och säkert ska han skaffa mig ett bra ställe att komma till, eftersom han alltid tagit god vård om miss Loos lilla egendom; så inte ska ni sörja för mig. Jag säger er, barn, Jag kommer aldrig någonstädes, der jag inte kan finna Herren, ooh bara jag har honom, så går det nog bra. Herren är min herde och mig skall intet fattas. Men du har aldrig varit hos någon annan än vår slägto, sade Nina; och hur det är, så är jag rädd. Skulle de inte behandla. dig väl, Milly, så lofva mig bara, att du strax vänder om hem igen. Gud signe er, barn; tycks inte vara någon fara för att icke jag ska ta mig ut; då en troget uträttar sina syaslor och gör det bästa en kan, så plär folk låta en vara 1 fred bra nog. Jag har ännu aldrig sett någon, som inte jag bar kunnat göra te lags, tillade hon med vacker stoltbet. Nej, barn, det är inte för mig sjelf jag är rädd; det är just bara för er, barnet mitt. Ni vet inte hvad det vill säga att lefva i den här verlden, barn, och jag räde att lemna er utan att ni har den bäste vännen med er på vägen, Jag vet nog, kära lilla Jam, hur väl ni behöfver någon att gå och öppna ert hjerta för; någon som älskar er och som är redo att hjelpa er; någon som alltid skall leda er på rätta vägen, förstår ni. Ni har mera att sörja för, än en så ung varelse borde ha — så många som bära ha er att hålla sig till och er att bero af, Om bara ni hade en mor i lifvet, då vore det. helt annat, Men just nu vet Jag, att ert bjerta ska bli fullt af tusen tankar och känslor, och ingen. att förtro dem åt. Men nu, barn, är det också tid att ni lär er vägen till Herren. Ser ni, han älskar er; ja, barn, han älskar er just sådan. som. ni är. Visste ni barg hur kär ban håller er, skulle ert bjerta