Aftonbladet – 30 januari 1857, sida 1

enkla synpunkt, och i lagens ögon äro den der qvinnan och hennes barn lika mycket er egendora som skon på er fot; det fins inte minsta tvifvel derom. Jag tycker,, sade Nina, att ni också någon gång borde se med evangelii öga. Anser ni att detta vore att bandla så, som jag skulle vilja att man handlade mot mig, om jag vore i denna qvinnas ställe ? Min bästa miss Gordon, känslofulla unga damer vid er ålder bedraga sig ofta genom en förvänd tillämpning af Skriftens språk. Antag att jag vore en röfvare, som satt mig i besittning af er egendom. Jag skulle naturligtvis ej vara böjd att frivilligt gitva den ifrån mig. Men följer deraf, att den gyllne regel ni nyss åberopat nödgar den laglige egaren att afstå sin egendom åt mig? Denna Qvinna är er egendom, dessa egodelar äro edra, och hon innehar dem lika olagligt som en tjuf sitt stulna gods. Hon skall naturligtvis ej frivilligt vilja lemna det ifrån sig, men det är icke dessmindre er rätt att tvinga henne dertill. Likt många vid hennes år kunde Nina känna de mest vederläggande motskäl för dylika sofismer, men kunde ej med ord bevisa dem; hon svarade på alla dessa förklaringar blott: Jag tror i alla fall inte, att det kan vara rätt. Bah ! Jagger tusan de der högtrafvande känslorna by sade Tom. Hvem fan frågar efter om det är rätt eller ej? Saken är den, Nina, för att en gång tala-sundt förnuft, att både cu och jag äro förb-dt illa i knian för peorningar och behöfva allt hvad vi körina få; och hvad tjenar det till att vara mera gudfruktiga än sjelfva helgonen nu för tiden äro? Mr Jekyl är en gudfruktig man, en riktig kyrkans man: Han anser det full