Aftonbladet – 28 januari 1857, sida 3

förhållandet är motsatt; N:o 15, afstyrkande motioner att auktioner på landet skola få hållas senare på aftonen; bifölls. ocb-N:o-16; afstyrkanderförslug om förändrade föreskrifter rörande folkskolembålens för dovisning. och. aflemnande, bifölls: ? . Derefter .uppträdde.emot grefve Anckarsvärds i förra plenumqjafgifne anmärkningar. vid: lamdt-och Sjöförsvarets reglering frih; Sprengliportem;öhr EB. W. Nordenfelt, grefve Puke, frih. Gyllenyranaty och statsrådet grefve N. Gyldenstolpe, med längre anföranden. Söm ytterligare.12 talare anmält sig; slöts plenum Ek 3 för att fortsättas i afton. Presteståndet. : Ekonomiutskottets utlåtande n:o 16, som afstyrker, lektor Sondens motion om . förändrade föreskrifter i fråga om folkskoleniedlens redovisning ock aflemnande, godkändes. Öfver samma utskotts betänkande n:o 17, som i afseende på hr af Sillens, G. P.;motiön om skyldighet för blifvande civile tjensteman så väl i Sverge som Norge att examineras äfven utidet andra unionsrikets statsförfättning samt Straäffoch privaträtt, förklarar densamma icke böra till någöh rikets ständers åtgärd föranleda, uppstod någon diskussion. Professor Carlson ogillade utskottets motivering af sitt afstyrkande. Vid juridisk bildning vore hopande af minneskunskap ej hufvudsaken. Om så vore; hade. utskottet rätt i det anförda skälet, att det vore menligt att öka massan af redan Hog vidlyftiga examensfordringar. . Men. att gå tillbåka till den historiska roten för rättsgrundsatsertia vore deretiot vid det juridiska studiet af vigt. Kaännedomen åf de norska rättsförbålländena, till sitt ärsprang hära beslägtade med våra egna, skulle Htäföra en sådån nytta. Att kunna fatta ett säkert omdöme om ömsesidiga förhållanden, vore dessutom för sivälsvenskar som norrmän ett nödvändigt beboöf: De nordiska universitetsmötena uträttäde för getta andaniålföga; de uppenbarade endast, att kännedom öm de inter: nationella förbållandena på öftse sidör saknades. För utbildande åf ett sådant önidöme öfver ömsesidiga förhållanden vore bysd af motionären föreslagits ett ganska våsenikgt medel, som ej börde för. kastas; dock ansåg talaren speciella föreskrifter, såsom motionären önskade, mindre lämpliga; men förordade en hemställan i allmänhet, att vid den juridiska undervisningen afseende Borde fästas på de internationellå förbållåndenä. I sådan syftning yrkade talaren återremiss. r Samma mening uttalades af biskop Björck och domprosten Knös. 4 6 För bifall talåde doktor Nordlander samt prostarne Lagergren och Låndgren. Den förstnämäe erinrade om den redan fog länga tid af minst 3 år eller derutöfver, Som åtgär för afslutande af en skädemisk kuts för träde i rättegångsverken; hvilken genom tillökning i läroämnen skulle förlängas med kanske ännu ett år. Vid den öfverklegade minskningen af deras antal, som egna sig åt embetsmafingbanan, vorecej skäl ätt genom försvårande af examida göra denredan befintliga bristen ännu större: PröstenLagergren yttrade, att hän, utan att vilja underkänna värdet af de grundsätser, söm uttalat sig)i den ifrågavarande motionen; likväl ansåg ständerna ej böra befatta sig med såkefi: Frågan borde af sammansatt svenskt och nörskt statsråd bebandlas. Prosten Landgren ville j gifva ytterligare näring åt exanfensväsendet. Studierna borde ej sammans trängas under äkademitiden; det vore lämpligare om undervisning uti ifrågavarande ämnen kunde hållas: i hufvudstaden. Ekonomiutskottets utlåtanden n:r 18, 19 och 20 godkändes: j i Borgareståndet. Ekonomiutskottets betänkanden n:r 17, 18 och 20 ;biföllös utän diskussion. Vid betänkandet nir 19, jafstyrkande motion om föräöidrade grunder för beiräknande af ersättning vid otmätnibkgsförrättningar, lyrkades återremiss af hr Henschen, som gillade den lafMmötionären framstälda åsigt, att utmätningtkostInader borde utgå efter (exa, beräknad efter skuldens Ikapitalbelöpp. Er Stolpe upplyste, att utskottet efter. mogen öfverläggning ej kunnat gilla; detta. förslag, lehurdå utskottet ej varit okunnigt om .de bedrägerier, kom expensräknifgarne föranledt,. hvilket ; emellertid igenom-skärpta kontroller kunde: någorlunda afhjelpas. Hr Thome medgaf; att kontrollerna vore otillfräckliga, ehuru nu strängare än förr, men hyste be-, tänkligheter-mot förändring i den syftning motionären föreslagit. Hr Lallerstedt hade förut, inom den bfdelning af utskottet. som. handlagt motionen, understödt-densamma, men yrkade nu bifall till betänkandet;,. sedan han: funnit allmogens representanter i btskottet enhälligt vara emot motionen. . FEsS4S i) Till bordläggning anmäldes lagoch ekonomiutsk:s betänkande n:r;l. samt lagutsk:s bet. n:r 8-—10.3 Bondeståndet. I förmiddagens plenum har bondeståndet -bifallit ekonomiutskottets betävkande.n:r 16, som afstyrker förändrade föreskrifter rörande folkskolemedlens redovisning och aflemnande. Diskussionen, som föregick detta beslut och i hvilken många talare yttrade sig, företedde egentligen blott två meningår, nemligen den, att man borde återremittera betänkandet; på det att skolstyrelsörna måtte få rätt att uppbära medlen direkte af kronofogden, utan omvägen till laodstöfdingeembetet, och den andra, söm var för bifall; under förmälan, att det nuvarande förbållsndet icke innefattar Någon svårighet. — Vidare bifölls h:r 17, som afstyrker ett förslag om skyldighet för blifvande civile tjenstemän i Sverge och Norge att examineras i andra brödrarikets statsförfattning 8e. Afven vid denna fråga uppstod en lång diskussion; hvilken slatades med votering, som utföll med 58 röåter för bifall och 40 för återremiss. Betänkandena h:r 18, som afstyrker Anders Janssons från Wermlands jän motion om förtydligande af stadgandena om bobPptecknings upprättande; och nr 19, som afstyrker Gustaf Jonssons från Kalmar lin motion om förän drade grunder för efsatthingsberäkning vid utmätbicgsförrättningar, diföllos derefter utan diskussion; men vid n:r 20, som afstyrker af Nils Svensson från Blekinge och Dåvid Andersson väckta motioner, att håfgång, samt offeroch kollektsmedels insamlande i kyrkorna måtte upphöra och att den utskyld, som bnoder namn åf vaxljuspenningar utgår från kyrkorna i Halland till universitetet i Lund, måtte värda indragen, yttrade sig återigen en mängd talare. Man stannade slutligen vid återremiss af depunkter; hvari utskottet afgifvit utlåtande. firefve CO. H. Anokarsvärds anförande på ) Riddarhnset den 24 Januarl, rörande försvarsverket.) Ä nn ÖR