Aftonbladet – 24 januari 1857, sida 3

till universitetet i Lund utgående s. k. vaxljuspenningar. Angående åter af riksdagsfullmäktigen David Andersson derjemte väckt ifråga om upphörande af offer å altaret till presterskapet, har utskottet förbehållit sig derom sfeifva utlåtande i sammanhang med: andra frågor, som röra presterskapets aflöning. DAGENS PLENA, Ridderskapet och Adeln. De på bordet qvarliggande kongl. skrifvelser remitterades. Vid remissen af skrifvelsen angående begärdt understöd för åtskilliga jernvägsanläggningar, yttrade hr L. J. Hjerta sin farhåga, att ett bifall skulle föranleda ett ändlöst framtida begärande af statens understöd till anläggning af bibanor, uppgående tili lika, om ej större, summa än den för stambanorna erforderliga. Tal. anförde den sägen att, i stället för att fullborda ett större stycke emellan 2 åndpunkter, man genom att börjas på flera stälien velat låta rikets ständer taga på hand till vägarnes fullbordande samt få de olika intressena tillfredsstälda. Tal. hyste den åsigten, att staten endast nödantagsvis bör lemna understöd åt bibanor, hvilka torde kunna till en början göras till hästbanor. Hr L. M. Nordenfelt instämde i den allmänna åsigt hr Hjerta yttrat, men ansåg vägen emellan Borås och vestra stambanan böra af staten understödjas, emedan en garanti finnes för dess fu!ibordande genom ett redan bildadt bolag, och densamma skulle komma att öka trafiken på vestra stambanan till Göteborg. Yttrandena remitterades till statsutskottet. Derefter uppläste grefve C. H. Anckarsvärd ett längre anförande i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, i hvad den rörer landtoch sjöförsvaret, hvilket anförande begärdes på bordet. Statsutskotcets utlåtande n:o 24, som afstyrker väckt fråga om upplåtelse af jord till Strömsbkolms kanabolags dis position, återremitterades. Bankoutskottets utlåtande n:o 12, tillstyrkande förhöjd pension åt bankokamreraren A. Drakes enka, bifölls. Presteståndet. Följande utskottsbetänkanden blefvo utan diskussion godkända, nemligen bankoutskottets memorial o:r 12, som tillstyrker tillökning i pension för kamreraren Drakes enka, ekonomiutskottets utlåtanden o:r 13, med tillstyrkan af underd. skrifvelse om anställande af undersökning, huruvida strandegare inom Listers härad genom kongl. förordn. den 22 December 1834 blifvit förnärmade i sin urgamla rätt till laxfiske i hafvet, n:r 14, med afstyrkande af väckt motion om ändringar i kongl. reglementet för skyddskoppympningen, och n:r 15, med afstyrkande af väckta motioner om fortsättande af auktion på landet senare på aftonen ännu gällande författning medgifver. Ekonomiutskottets utlåtande n:r 9, som afstyrker underd. skrifvelse, hvarigenom vederb. skulle förständ:gas att noggrant iakttaga de i afseende på truppers :ortskaffande sjöledes gifne föreskrifter, blef, oaktadt prosten Almqvists yrkande om återremise i den syftning, att ständerna borde genom en särskilt skrifvelse anmoda justitieombudsmannen vaka öfver ifrågavarande författvingars efterlefnad, likväl af ståndet bifallet. Likaledes godkändes samma utskotts utlåtande n:r 11, afstyrkande väckt motion om öfverlåtande åt länsmännen att direkte bringa utslag i verkställigbet, efter någon diskussion, under hvilken, då doktor Sandberg förordat motionen och yrkat återremiss, utskottets menifig försvarades af riksarkivarien Nordström och doktor Nordlander samt prosten Gakne. Samma utskotts betänkande n:o 10 med tillstyr kande, i anledning af väckt motion om boställshafvares skyldighet att aflöna fjerdingsman; framkallade flere talare. För bifall yttrade sig prosten Emanuelsson. kyrkoherden Otterström, biskop Thomander, lektorerne Collen och Sonden samt prostarne Carlander och Landgren. Afslag yrkådes af doktorerne Nordlander och Björkman, prostarne Ljunggren, Almqvist och Wåhlander samt komminister Beckman. Vid anstäld votering blef betänkandet med 34 röster mot 15 afslaget. Ekonomiutskottets utlåtande n:o 16 blef ytterligare bordlagdt. Borgareståndet. Resultatet af valet af justitieombudsman och hans suppleant tillkännagafs. Bankoautskottets betänkande n:r 12, om förhöjd pension åt kamrer Drakes enka, bifölls. Vil ekonomiutskottets betänkande n:r 9, angående anhållan om noggrannt iakttagande af föreskrifterna om truppers fortskaffande sjöledes, anhöll hr Henschen om återremiss, då utskottet med åberopande sf 90 SR. F. afstyrkt motionen. Hr Stolpe ansåg, att lagars öfverträdande enligt åberopade S ej kan vara föremål för rikets ständers åtgärd; saken tillhör krigsrätt eller annan vederbörlig auktoritet; yrkade bifall. Hr Björck ansåg åter att 904 ej vore hitlämplig; men trodde att saken redan vunnit tillräck!ig uppmärksamhet, hvilket varit hufvudsaken med motionen, och yrkade på denna grund bifall. I samma syftning yttrade sig hr Billström. Hr Gråå ansåg äfven att utskottet bort taga ärendet under öfverläggning, emedan, om 904 bort tillämpas, bondeståndet: sekreterare säkert vägrat remiss. Hr Lallerstedt yrkade bifall, enär här endast varit fråga om öfverträdelse af lag i ett enstaka fall och det ej vorc ämpligt att ingå till regeriogen med en dylik an hållan, som den närvarande, utan ifall af upprepade öfverträdelser af lag. Hr Björkman yrkade bifall Ar Hesselgren förenade sig med hr Henschen. Hi Stolpe uppträdde mot hr Gråås åsigt, att utskottet ej skulle ega pröfva om en motion rätteligen blifvit remitterad, samt yrkade nu bifall till betänkandet, med ogillande af utskottets motiv, (90 R. F.) hvilket ståndet biföll, hvaremot hr Stolpes äfvenledes gjorde anhållan om diskussionens utgående ur protokolle: fslogs. Samma utskotts betänkande n:r 10 bifölls; nir 11, fstyrkande motion om rättighet för fordringsegare stt, för vinnande af verkställighet å utslag, ingifva lesamma till länsmannen, förordades af hr Thome, som, utom de af utskottet åberopade skäl, anförde lämpligheten i många fall att i samma distrikt nafva två underexekutorer. I samma syftning yttrale sig hrr Ekholm, Ödmansson och Björkman. Hr Bolell yttrade att dessa olägenheter vore småsaker i emförelse dermed, att det skall bero på kronofoglens gunst, om allmogen skall behöfrva betala kronoogdens långväga resor eller få begagna den närnare boende länsmannen;, och yrkade återremiss, helst seden redan infört hvad motionären föreslagit. Ar Stolpe yrkade deremot bifall, då en så vigtig såk som utmätningar ej finge bero af fordringsegarens valfrihet emellan kronofogde öch länsman. Hade let vårit fråga om att öfverlemoa utmätningarne ;ndast åt länsmannen, så hade det varit en annån ak. Beträffande hvad seden infört i detta fall, så erodde länstnannens rätt att verkställa utmätningar på förordnande af konungens befållningshafvande eller tronofogden; Hr Björck åberopade sin erfarenhet, tt olägenhaten af flere underexekutorer ej vore så tor, och instämde med hr Bodell: Hr Bodell anförle, att om meningen vore att förenkla embetsgöronålen och indraga tjenster, så skulle motionärens örsläg leda till detta mål. Hrr Danielsson och Almren yrkade återremiss. Hr Ekholm förordade utkottets förslag, hufvudsakligen emedan verkställigeten åf utmäthingar ofta fordrade mer urskilning in som kunde förutsättas hos länsmän. Hr Wettererg ansåg, att frågan bort förekomma i sammanang med frågan om kronofogdetjensternas indraging och granskning af landshöfdingeinstruktionen. läri fann hr Bodell ett ytterligare skäl till återreNiss. Betänkandet bifölls med 34 ja mot 12 nej. Samma utskotts betänkande n:r 12 och 13 biföllos, atänta. 2 1:o0o0oln 220 oo ftrkbanda föraclamgmna äns.