Aftonbladet – 24 januari 1857, sida 1

gräs. Efter ungefär en halftimma visade Nina sig åter i en luftig sky af gaz, spetsar och fladdrande band. Att kläda sig med smak var en af de talanger, för hvilka den lilla hexan hade en naturlig instinkt, utan att tyckas tänka på det välde hon alltid utöf ade i sådana färger och tyger, som bäst harmonierade med henoces utseende och gestalt. Det låg alltid någonting luftigt och gladt i anordnandet af hennes drägt och prydnader, så att man af hennes rörelser, då bon gick öfver golfvet, påmindes om tistelfjunets sväfvande dans, då det föres bort af vinden. H nnes bruna ögon bade mycket tycke af en fogels, hvilket äntu mera förhöjdes genom det lilla bufvudets lifiga rörlighet och någonting luftigt och lekande i rörelserna, som var henne. eget. När hon derföre nu, kringstäfvad af rosenfärgade gazer, lätt lade sin obetäckta hand på pianot, föreföll hon Cisyion just som en liten egensinnig fogel — mycket tam om den leranades i fred, men färdig att ifva sig på flygten vid minsta värmande. layton hade dessutom den sällsynta förmågan att tyst göra sina iakttagelser öfver menniskor, utam att dock ofrånvändt stirra pi dem. På min heder, Ninanx, sade mr OCarson, kommande emot henne med sin mestförtjusta min, ser du icke ut som om du kommit direkte från regnbågen. : Nina vände sig bort helt kalt och började bläddra i sina noter. Ah, det var snälltls sade Carson, låt osa höra litet sång. Sjung rågontibg ur La Favorite. Det är min favoritopera, som du minsn, illade han och antog en högst sentimental nin. Åh jag är alldeles o5fvad — jag sjunger nte alls mera. Jag är utledsen vid alla de der gamla oparasångerna! Och Nina flög öfver golfvet eeh ut genom dörren, hvarest