Article Image
SVA VI ADD AylLva TIL UI rss BLANDADE AMNEN. — Statistiska förhållanden 1 Förenta Staterna. Ur ewt tyskt siatistiskt arbete låna vi följande intressanta uppgifter: är 1855 utgjorde befolkningens iFörenta Staterna antal 27,114,227 själar; len hade sedan 1850 vunnit en tillökning af nära 4 milliocer. Newyork räknade samma år (:855) 693.179 invånare. Konrgressleiamöternas antal utgör nu 234 I Vid deras väljande bestämmes efter folkmängden, räknas alltid fem slafvar för tre personer och på 93,423 inbyggare i en stat kommer 1 deputerad. Öfverstiger resten af statens befolkning halfva nämda pal, så väljes en deputerad till. De så kallade områdena (territories)., hvilka icke ännu äro i besittning uf en stats fulla rättigheter, skicka, ändg till sitt uppI! jagande i statsförbundet;endast delegåtees (utar j rösträtt) till kongressen. Äldre områden äro: MineJ: jota, New-Mexiko, -Utah och Oregon. Såsom nya serritorier nämnas i American Almanac, för 1856 följande: Washington (norra delen af Oregon), grunladt 1853, Kansas (1854) och Nebraska (vestra dejen af Jowa och Missuri, -grundadt 1849). :Som:man li ret, är det nu fråga om huruvida de begge kbistnämle territorierna framdeles skola blifya slafstatör 6-1 jer icke, en fråga, som: framkallat de: nyare missI hälligheterna mellan norden och södern; samti KanI sas till och med upptändt ett borgerligt krig. Dessatomhar 1855, norra delen af Michigan blifvit förklarad för ett,territoriura under:namn afiSuperior hvartill kommer den 1854 af Mexiko afträdda ländÅ sträekan, hvilken raan tänker benämna Arrisonia, äfvensom södra äelen af New-Mexiko, hvilken skall fåsom ett ege territorium, under namn af PrimaF102, införkifvas med unionen. Slutligen finnas äfven tvenne indianterriforist, det na och Sldra söder om Nebraska, det andra, orånadt på senare tider, nor; om sistnör.gde område. Förenta Staternas armö utgjordes 855 af en ingeniörkår, två dragenregevaenv t.4 avärk kavalleriregemexten, ett rogemente eri sma skarpskyttar, fyra artilleri: och tio infante0 fegamenten, tillsammans 12,729 man. Milisen räksade 49,764 kommissionerade officerare, hoboister, fyrverkåre m. fl., och manskapet med un?erbefäl beräknas till 1,673,558 man. Flottan består af 72 fartyg med 2292 kanoner; deribland fimmes 10 linieskepp (af hvilka 4 ännu på stapeln), 10 propellerångars, 16 bjulåögare, 8 segelfregatter, 4 briggar. 10 korvetter, I skomort och 7 proviantskepp. Flottans effieers kår räknar 68 kaptener, 97 commandars, 327 1öjtnamter och 69 s. k. sergeanter Marinkåren består af 13 kaptener, 19 premierlöjtnanter, 20 sekundlöjtvanter samt ungefär 11,000 underofficerare, kolonister och soldater. — Såpvattens användande till gasberedning. Hittills bar man uti kamullsspinnerierna sökt draga någon nytta af den stora mangd såpa, som användes till ulltvättning, genom att försätta det ännu varma såpvattnet med kalkhydrat, samt använda den erhållna fällningen, sedan den blifvit torkad, till beredning af lysgas. Detta förfrrande uppfanns af franske ingeniören Jeannency, hzilken använde detsamma för att draga nytta af det såpvatten, som begagnats vid silkesskalning, samt har derpå uttagit I patenträtt. (Description des brevets, t. XVIII.) Han lemnar deröfver följande beskrifning: Oj Det såpvatten, som begagnats för att afskala silke, behandlas med åläckt kalk, hvarvid man lupphettar detsamma till 70—75 C. (56 —60? Reaum.). Man :låter fällningen försiggå och dekarterar det klara vattnet. Fällningen eller bottensatsen filtrefras. Sedan man låtit vätskan afdroppa två till tre dagar, låter man fällningen, utbredd i fria luften, väl torka, hvarefter den, tillsammans med stenkol, kan användas till beskickning för gasretorterna, hvarvid iakttages, att retorterna upphettas svagare, än då bara stenkol begagnas. Den gas, som sålunda erhålles, behöfver hvarken renas eller tvättas, utan den kan direkte från retorten inledas uti gasometern. Vid afkylningen uti gasometern afsätter denna gas något vatten samt en på detsamma flytande olja. Denna olja samlas och gjutes på beskicknin gen uti gasretorterna. (Det är döck påtagligen ändamålsenligare att gasen ledes genom en afkylningsapparat, innan den införes i gasometern.) Den gas, som på detta sätt erhålles, !är myeket ren och gifver ett klart, hvitt ljus. Till en hectolitre ( 0,6823 ieller något öfver ?; svensk tunna) såpvatten erforIdras från 37, till 1!, kilogram (från 1!7;, till 37,, svenska ) osläckt kalk, som slåckes med destillelradt vatten och förtunnas till en mjölkartad konsistens. Denna kelklösning gjutes långsamt uti det kärl, hvari den skall upphettas, och såpvatinet tillsättes så hastigt som möjligt, under det kalkvattnet ihälles. Verkställes upphettningen öfver fri eld, så bör blandningen flitigt omröras. En heetolitre såpvatten efter silkesskalning gifver, sålunda behandladt, 1200 till 1600 litres (459 till 612 svenska kannor, aller 45?V,, till 61?,, kubikdecimalfot) förtrafflig lysgas. . — Stor brylå. Amerikahska skeppet Roderich Dhue ankom d. 7 dennes från Skottland till Stavargers redd, dit det inlöpte för sjöskada. Lastadt med omm och socker, låg det deri allt lugn till den 10:de på aftonen, då eld bförmodadt utbröt om bord, som oaktadt alla bemödanden icke kunde släckas: förr än fartyget var nedbrändt till vattengången. — LK —

22 januari 1857, sida 4

Thumbnail