Aftonbladet – 22 januari 1857, sida 3

ve ALUNUGELUU Ib 0: B. Hult. Vi skola med det första meddela en sammanfattning af de skäl hvarmed bagaresocie-. Irefen:i sin med enledhing af denna skrifvelse afgifna förklaring protesterar .emot de flesta -f öfverståthållareembetets i sammu skrifvelse frarbetölda försläg) äfvensom kommerskollegii jutlåtande 1 ämnet, Sänt Örat tad RIZSDAGEN. Ridderskapet ooh Adeln. GÅRDAGENS PLENUM: Enligt löfte införa vi här den diskussion, som fö reföll vid remissen af Kongl. Maj:ts skrifvelse angående af direktionen för Köping-Hultjernvägen hbesärdt understöd? till samma jernvägs fullbordande. Hr L. M. Nordenfelt skildrade de förhållanden, som menligt inverkat på dennajernvägs fullbordande, bland hvilka voro: tideutdrägten emellan rikets ständers beslut af den 2 September 1851 och oktrojens meddslande den 13 November 1852 — att vid dess påbörjande hade en ogycsam stidpunkt för penningar inräffat i Eogland; att direktionen bestode af två afdelningar, en i Sverga och en i England, och ati den: senare undandroge sig all kontroll af. derförra; samt-aitsengelska delegarne i bolaget utgjorde pluraliteten.s Ur:dessa skäl ville talaren hafva Girektioneni Sverge urskuldad— De fördelar, som denna påbörjade anläggning deremot medfört åt ländet; vore: on förändring i opiniooen om möjligheten och nyttan af jernvägar i landet, samt statens tillgodorjutande vid dess stambanors anläggning af all den arI betsskicklighet som under dessa: år förvärfvats vid denna jernväg. Talaren föreslogs det skulle, til, K. Maj:ts disposition ställas ; millioner rdr för inlösning af banan. . Friberre Sprengtporten. Om nytt aftal emallan bolaget och stätsverket skall ske, så bör en hemställan derom utgå från bolaget. Talaren kunde ej tillIstyrka att staten åtog sig nya förpliktelser i detta all: Deremot förordade han att staten på billiga vilkor måtte inköpa,be!a banan: Som talaren anmärkte jen formel brist deri, att direktionen ej åberopat nå-. gon af bolzget-utfärdad fullmakt att ingå i så stora förändringar, så trodde han att utskottet skulle hafva svårt att företaga någon pröfning af det begärda. Grefve A. E. v, Rosen. Som Kongl. Maj:t i.,dess skrifvelse till grund för sitt afslag åberopat utlåtande af jernvägskomiten, men detta blifvit oriktigt upp fattadt, så uppläste talaren en promemoria i ämnet, samt upptog, med stöd af 564 riksdagsordningen, såsom sin motion direktionens framstälda begäran om återfående af statens råntegaranti eller ett understöd af 1,600,000 rdr bko på samma vilkor som andra jernvägsboläg komma att erhålla. Hr 3. v. Troil var oviss om motionen kunde remittsras, man hoppades att utskottet skulle med största varsamhet behandla frågan och ej föreslå rikets ständer att ifgå i några transaktioner med bolaget. Instämde med; friherre Sprengtporien om inköpandet. -Talaren framstälde en kort historik af frågans behandling. . 1848 medgåfvo rikets. ständer en räntegaranti af 4 procent under 15 år; följande, riksdag erböllos 5 procent under 40 år, deraf 4 skulle vara ränta och 1 procent amortering, men då Skulle vägen byggas mellan Köping och Hult och vara färdig inom 1855. Huru har bolaget uppfylt sira förbindeiser? Talaren ville ej lägga sten på börde, men kunde dock ej undgå att anmärka det förbindelserna ej: -.uppfyltg. Sista riksdag hade erhållits förlängning i, bden:till 1856, och likväl är endast vägen snellaa Örebro och Frövi färdig. Att nu åter inkomma med. begäran om räntegaranti eller direkt understöd vittnade om ett mod, visserligen berömvärdt å bolagets, .men ej uppmuntrande å rikeis ständers sida. Talaren kuli6 vilja förorda jernvägens inköpande, efter :hvad den-verkligen är värd. Då den 1853 ansågs kosta 2,200,000 rdr, så kunde han ej förstå, hvarför hr Nordenfelt begärt 5 millioner. Hvarjemte talaren yttrade åtskilligt om. svårigheten att kunoa bedöma värdet. gat : 4 Hr Nordenfelt: Enligt 11 pararrafen vivbolagets reglemente heterdet att inköp kan ske med 25 procent utöfver det värde en på föreskrifvöt sätt nedsatt komit6 bestämt hela anläggnivgskostnaden. Då statens jernyägar beräknats till omkring 600,000 rdr pr mil, så blefve inlösningssumman för denna väg, med 25 procents, ökning, ungefär 5 millioner, och torde rikets ständer ej böra ställa ett otillräckligt belopp till Kongl. Maj:tz disposition. Grefve v. Rosen ansåg att värderingen lätt kan ske efter mätismannaordom. Hr Hjärne. Kongl. Maj:t tyckes hafva i frågans närvarande skick ansett sig ej kunna göra en hemställan, och derföre öfverlemnat saken till rikets ständer. Iolösen är väl det enda, som kan komma ifråga, men icke nu, emedan den komme att hafva inflytande på sträckningen af statens jernvägar, som ånnu ej äro bestagida: Derför hoppades han att utskottet skulle finna, att frågan för närvarande ej kunde föranleda till någon åtgärd. Grefve Anckarsvärd. Kongl. Maj:t har ej kunnat I förorda något af bolagets tre alternativer. Men i skrifvelsen förekommer att räntegarantien varit omedelbart at rikets ständer beviljad... Talaren kunde ej förstå detta ordet omedelbarts annorlunda än utan Kongl. Maj:ts sanktion. Den är dock af bolaget förverkad. Trodde det vara för tidigt att afhandla frågan om inlösen, och försigtigast att afvakta någon kongl. proposition i ämnet: -Man bör i förhållande till bolaget ställa sig på ren. rättsgrund. Tror att frågan om lyftoingen af de i Statskontoret insatta 200,000 rår endast på rättsväg kan afgöras. Hem stälde om .skrifvelsen: skall läggas stillsshandlingarne eller remitteras. : 5 Hr ov. Troil. Den af fir Nordenfelt omnämde paragrafen voretalaren ej obekant, men han ansåge att några 25 4 utöfgexskostnadssumman ej kunde kom) ma ifråga, och troligen ej en gång hela. den summa, ): som af bolaget blifvit använd. Ett arbete kan göras. l: med mer eller mindre soliditet. Huru litet synesaf ett ganska stort arbete, då det-blifvit färdigt hade! talaren under en tvåårig närmare erfarenhet af arbetet på södra stambanan särt. Trodde väsentlig I skilnsd vara mellan; statens och bolagets jernväg., Bolaget har användt sämsta sorten rails och runda sleepers. Derjemte äro bolagets: bangård och stå: tionshus i Örebro: i:högst ofulländadt skick. Tala-I ren anförde detta ej för att klandra, utan blott för jemförelsens skull. Derföre borde staten ej taga ett. steg för inlösen, och omvren sådan af: bolaget efbjudes, bör en sådan ske endast efter verkliga värdet. Sedan hr Nordenfelt upplyst att en af staten: utsedd ingeniör å dessovägnar haft, uppsigt öfver anläggningen, och att alla ritningar vore jaf Kongl) Maj:t godkända — samt grefve v: Rosen att. Örebro station endast vore provisorisk, serbt användninget af rund eller kantad sleepers ännu af männen af facket icke afgjord till större eller mindre företräde, remitterades skrifvelsen jemte yttrandena till statsutskottet. reva å SR Riksdagsmannen P. F. Mengels motion om kontroll å utländska försäkringsbolag. Hittills har det varit utländska bolag tillåtet att utan all kontroll och skatt få meddela brandförsäkring i i Sverge befintlig egendom. En,ssdån: rättighet! nedgifves ej i något annat. land, än der tillräckligt illfälle till försäkring ino landet saknas: I Ebgand och Preussen; hvars lagstiftning i pävide hänt) sende motionären närmast känner, måste hvarje atländski brandförsäkringsbolag utverka koncession, hvilken af preussiska rbgeringem;nästan alltid förvägras till och med åt bolag i andra tyska stater. In sådan vävran vore väl icka att förvänta I nm