Aftonbladet – 21 januari 1857, sida 1

drog ut en liten skjutsäng, kryp han in, der vackert och lägg sig barer och slöm. inte SA bön, barnet mitt, annars kanske han aldrig vaknar. . j 3 Cripps hade under tiden stoppat sin pipa med tobak af allra vedervärdigaste slag, med hvars -rökverk ban nu parfymerade rummet, NY Bevare! oss, massa, den der röken är inte bra för missis,, sade Tiff,. Hon som har varit så sjuk hela Guds dagen. — Åh, låt honom röka. Detgör mig godt att se honom ha trefligin, sade den tåliga hustrun. Men Fanny, gå du och lägg dig, min flicka. Kom hit och kyss din lillabror, god. natt — god natt I z Modren höll henne länge tryckt intill. sig och. betraktade henne sorgset; och då hon I vände sig om för att gå, drog hon henne änär en gäng tillbaka och sade. åter: God natt skade barn, god. natt, . Fanny klättrade derpå uppför en stegei ett hörn af rummet, som genom en fyrkantig ra i taket ledde upp till loftet ofvanpå. Jag får säga,, sade ripps och tog pipan Höll vå ste i det han betraktade Tiff, som hö an vr nn tallrickarne. — Jag får säga, et är Ab besynnerligt att tösen der jemt håller I med att vara sjuk. Tycktes ba god helsa när jag gifte mig med henne. Jag undrar just, fortfor ban, utan att märka den stigande vreden i Tiffs antigte, om inte ett åogbad skulle göra hönne gedt, Jag hade fått mig en hiskelig förkylningen gäng, då jag var uppe vid Raleigh; trodde sannerligen jag skulle sätta lifvet till; men så fanns der en ångdoktor. Han hade en slags liten maskin ned en gryta och ett rör, och han hade mig att lägga mig till sängs, och så riktadehan röret, och det gick som hade det varit smordt. Jag tänkte min själ att jag skulle flyta bort: men det. tog i grunden bort förkylningen; och Du undrar jag just, om det inte vore skäl ait försöka någonting tocket med hustru min. — Kära massa, gä inte och gör några nya försök med henne! Hon har aldrig blifvit en smul bättre för alla era nya påhitt.