Tlerce 8 NaBtLONINKSOIACI INOL YYGIRCE DUIVIL Ulfärdad just på transitbolagets egen begäran. (Insändt.) Frågan om en jernbana genom Stockholm. N En fråga af så stor vigt för Stockholm i kommersielt, strategiskt och äfven estetiskt hänseende måste naturligtvis. tilldraga sig allvarlig uppmärksamhet, och då den under uttryckande af olika åsigter blifvit af pressen behandlad, må det äfven tillåtas en ingeniör att försöka en utredning deraf. Vi vilja först sysselsätta oss med kommunikationen öfver Mälaren och i förbigående endast nämna att vi finna helt naturligt af dem, som äro intresserade i Köping-Hult-jeravägen, att de tala emot en direkt förening från norra till södra delen af Stockholm; det ligger tydligen i deras intresse att söka draga hela varutransporten mellan norra, södra och vestra Sverge vester om Mälaren. Men om deras åsigt blefve gällande, skulle Siockholm komma att stiga ned till andra rangen bland etapelståder i Sverge. Stockholm blir i alla fall ej en Få betydande punkt i jernvägsnätet som Göteborg, Malmö eller till och med Jönköping. Hufvudstaden har för sin utveekling och öfverlågsenhet att tacka sitt förträffliga läge mellan Östersjön och några större insjöar, tom gå ända in i hjertat af riket. Men dessa handelsvägar äro endast öppna sex månader af ret, och då nu ett nytt kommunikationssystem införes, tillgängligt tolf månader af året, blir förhållandet belt annoriuada. Antagom, hvad möjligt är, att till Stockholm komma två godstränger norrifrån och två söderifrån om dzsgen, hvardera om 1500 skeppund. Långåkarna taga ej mera än 2 skeppund till last; således behöfdes, om fyra lastningar och lossningar och två resor om dagen kunna medhinnas, 1500 långåkare i röre!se. Usom olägenheten af denna varutransport genom stadens trånga gator, komme de handlande säkert att betala sina transporter inom hufvudstaden ginika dyrt, för att ej tala om det stegrade priset på vedoch vattenkörning för alla. Äfven om detta ginge för sig, blefve kostnaden för två omlastningar och tidspillan så stor, att de varor, som betala bäst, komme att taga en annan väg, för att kunna hinna fram på dagen. Om deremot kommunikation finnes öfver Målaren, blefve varutransporten inom hufvudstaden mycket mindre, emedan Stockholms konsumtion är je vförelsevis ripga mot rörelsen provinserna emellan. Antagom således att kommunikation öfver Mälaren är nödig, så blir frågan om bästa stället. För långt för en tidningsartikel blefve att genomgå alla de förslag, som blifvit framstälda; kortare är att välja ett, det man anser bäst, och genomgå de anmärkningar, som deremot blifvit gjorda. Tnsändaren väljer det, som blifvit föreslaget af den med skäl så alimänt aktade och förtjente chefen för statens jernvigar, bestående i att lägga en stor station vid Klara sjö och derifrån leda jernvägen öfver Sirömsborg, längs Riddarholmskanalen till södra bergen, följande .dem till Långholmssundet. 1:sta anm. Hvarföre lägga stationen i Klara, gynna denna församling, der terrängen redan är upptagen och inga magasiner finnas? Utan att sysselsätta oss med sockenpolitiken, som naturligtvis vill se en station i hvarje församling, och utan att fäsia oss vid, att många verka för Söder -och Ladngårdslandet, emedan der är mera tillfälle att spekulera på tomter, vilja vi fästa uppmärksamhet detpå, att. man måste skilja emellan frågan om passagerarestation och godsstation.: Bäst är, om de kuona komma tillsammans, men absolut nödvändigt är det ej. En bättre plats för passagerarestation, nära stadens medelpunkt, finnes ej än vid Klara sjö, och tillräckligt utrymme kan der göras äfven för godsstation, ehuru gasverket ligger någat till hinder. Ea2 mindre station kan ju alltid göras på Söder i vinkeln, som jernvägen der bildar mot bergen, för de resande, som från stadens södra del ämna sig söderut. Frågan om godsstationen och lämpligaste punkten för varors mottagande och leverering medger insändaren att han ej hunnit studera, tror dock att denna fråga skulle förlora sin största vigt genom begagnande af Nynäs hamn och hästbanors anläggande å Siockholms gator. Alla veta huru lång och besvärlig segliogen är genom Stockholms skärgård, huru länge på året denna ligger tillfrusen; men ej alla veta, att 5 mil från Stockholm, eller 1!,, timmas afstånd med jernväg. finnes en af de bästa hamnar i Östersjön, längra tid af året Öppen än någon annan, med fritt inlopp och god ankargrund samt så stor, att hela skärgårdsflottan der kan ligga i säkerhet. Denna hamn måste bli Stockholms förhamn, platsen för dess nederlagsmagasiner, och är nu under fråga att befästas. Derifrån borde ångbåtarne på Läbeck, Petersturg och andra östersjöorter gå. Af mindre vigt blifver då, hvar magasinerna i Stockholm ligga, och bäst är, att ej ännu behöfva ;rubba hvad som finnes, åtminstone förr än frågan i botten blifvit studerad. Stockholm skulle då få den stora fördelen framför Göteborg och alla östersjöhamnar att kunna bedrifvz sin handel .med de stora djupgående fartygen om mer än 600 läster, som af både teoretici och praktici anses för de förmånligaste. 2:dra anm. Staden utvecklar sig naturligen åt Norr, man borde draga rörelsen åt Söder. Den första delen är sann, just derföre den andra ej riktig. Staden, i äldre tider inskränkt inom slussarne och Norrström, har behöft mera plats för sin utveckling, men de södra -höga , bergen och branta : backar och trappor.ba synts så besvärliga, att den ena jgenerationen efter den andra sedan Gustaf I;s tid föredragit gräfva bort den höga sandås, som på gamla taflor visar sig hafva räckt nära till Gustaf Adolfs torg och vid foten af hvilken höjd då Norra Smedjeatan låg, fylla igen Klara sjö, som:gick intill kyrEn af samma namn; förena Blasitbolmen med fasta landet och senast fylla upp det s. k. Katthafvet. Hvarföre vilja hindra denna utveckling? Finnes det ej tillräckligt rum: åt det hållet? Är det ej bättre ait så nära stadens medelpunkt finna qvarter, der den arbetande klassen, som tidigt på morgonen måste infinna sig i staden, kan finna bonisgar till billigare pris? fl förbigående må anmärkas, att utrymme saknas i Stockholm endast derföre, att här hberrskar en, sådan lyx i bostäder, som man ej finner utomlands; många hafva nemligen större våningar, än de i hvardagslag kunna bebo eller ens ha råd att enligt sin rang möblera eller under vintern hålla uppeldade. 3:dje anm. Farligt vore att samla hela jernvägens materiel på en sendavpunkt i händelse af revolution. Hvad som karakteriserar denna tids sociala förbättringar är just att de äro uppfunna för det all