Aftonbladet – 16 januari 1857, sida 3

stad t. ex: är torget från morgonen till qvälter uppfyldt af en. hop sämre börder, hvilka der till höga priser tillhandahålla badgästerna anspända åkdon eller ridhästar; Finnande bär en snabbare förtjenst för dagen, än. den sköteeln af hemmansdelen tyckes .lemna, öf verläter man denna åt qvinnor och barn,-och slår sig på åkareyrket. Huru darigenom skall gå med jordbruket i längden är lika lätt insedt, som att vederbörande allmoge skali vänja sig vid kroglif, dagdrifveri, prejeri, svek och oförskämdhet, att af den, erhållna. förtjensten föga skall hinna hemmet eller. der länge qvarstanna. Samma förhållande är i Marstrand med en mängd -skärgårdsoch strandboer, hvilka vid badtidens början öfvergifva sina vanliga yrken, för att med sin båt lägga till vid stadens kaj, för att betjena badgästerna med lustsegling; och troget hålla ut tills den sista bacdgästen lemnat orten, hvarefter de i hemmet på den möjligen erhållna förtjensten lefva lättingens och, sedan den är förtärd, tiggarens lif. På detta sätt tro vi oss hafva bevisat, att den stora frequengen vid de bohuslänska bacorterna såsom inkomstkälla har vissa likheter med ett periodiskt sillfiske. Vare dock långt ifrån att vi vilja, påstå det den förra är ett ondt för länet; tvärtom vore önskligt om densamma ville mångdubblas; men det är nödvändigt att vidtaga vissa åtgärder, för att på ett förnuftigt sätt göra den gagnelig för både badgäster och badorter. Detta sker genom att beredå beqvämlighet och utryråme åt de förra och ordning i förhållandena vid?de senare: Tilloppetaf jbadbesökande bar i synnerbet förlidet år vari så stort, att man beslätat byggWett tredjebadhus både i Strömstad och i Marstrand, kom hvardera förut ega tvenne. Men ingen: tänker allvarligt på hvar ett förökadt antal -badgister skall bo. Månne under barschimmek? Och sådant blir verkliger nödvändigt, -om förlidet års numerär skulle? dette åra ökeg. med ännu ett Hundratall. Ingenting.: vore väl derföre förnuftigarej än att: 1 första rummet på dessä ställen uppföra några större hoiteler för inhysandet af badgäster,;:;oeh. vi äro öfvertygade omvatt hvilket bolag! som. helst, som verkstälde ett sådant företag; skulle de;igenom-gagna både: sig. sjelft. .och. samhället. Tilltoges. detsamma i större. skala , . skulle sikerligen, då de; bohuslänska bafsbaden äro, hvad: vattnet: vidkommer, fullt jemförliga med snart sagdt hvilka. utländska som helst och öfverträffa. alla i Östersjön; en mängd utlänöska badgäster draga sig hit,-till ortens fördel ). : Men hvad. som är lika nödvändigt som -detta,. är att. vederbörande tillsåge, det ordning och skick infördes på deras respektivebaderter; attt. ex. det -sörjdes för göstennas enklare nöjen, att wurstar, oeh ett tilräckligt antal andra åkdon samt båtar af de:till ensamt berättigade och fullt pålitliga personer tillhandahböllos emot. en bestämd tax:, att man -icke prisgafs åt hvarje -halfdrucken och oförskämd karls. prejeri, för att kanske dertill. genom hans förvållande äfventyra lif och helsa, äfvensom att tillräckliga restaurationslokaler bereddes, så att man icke, sågom händelsen i år varit på en viss badort, man nära nog fick med handkraft Hllkärapa sig en plats, om man icke ville vänta tills ingen mat mera faons, öfrig. o. s. v. Se dernågorting. att tänka på, framför allt för Marstrands och Strömstads egna invånare, hvilka vinsten deraf i första rummet skulle tillfalla! Af de särskilta badorterna lärer Strömata.l i fjor räkvat omkring 1100 gäster, Marstrard omkring 700, Lysekil omkring 200 samt Gustafsberg ett mindre antal. Det lilla Grebbestad var ock besökt, dock icke icke så mycket som dess af hafsvegetabilier inpregnerade förträffliga vatten -och den ganska billiga letnadskostnaden derstädes gjort det förtjeht tf. Men nog om saltsjöbaden. Det var många år sedan jag förut besök: e skärgården; så mycket tätare blefvo derfö.a ou mina utflykter di uader mitt vistande i Marstrand, särdeles som en regul:er ångbåt.fart emellan Göteborg oeh Strömstad betydligt underlättade dylika. . Min första utfa-t gällde den i Paternosterskären belägna Klödesbolmen, dit jag egentligen begaf mig för ajt se en gubbe, med der vördnadsbjudan: e äldern af 104 år, och som var en f. d. nåoch krokmakare, tysk till börden och md namnet Wunsch, men nu egande föga qvar af sin fordna. lifskraft. Jag fick här ett märkligt bevis derpå, huru kärleken till fosterjorden och modersmålet understundom kan fortlefva nästan längre än alla andra känslor. Denne man bade inflyttat till Sverge tänder Gustaf TII:s tid, hide sedermera aldrig varit i Tyskland och väl söllan haft tillfälle att höra tyska talas. Han låg nu. såsom det tycktes alldeles slö och känslolös för hvad som försiggick omkring honom, men då jag på tyska frågade honom, i hvilken trakt af Tyskland hån vore född, framglänste en stråle af lif i hans ögon, hela hans ansigte fick ett mera lefvande uttryck oeh han berättade om den trakt och det stäl e i närheten af Leipzig der han blifvit född och fostrad. Då jag nämde, att jag kände denna ort, och för ett par år sedan varit der, lifva) Det påstås likväl, att man i! Marstrard står i begrepp att uppföra ett dylikt hotell stäldt pår aktier? käns störs per se navräktige att gå och tälarom rätta orsaken till allt hvad: de:satt sig i sinnet att göra elker att inter göra 2 YTTRAT TN GR rs SATT