Aftonbladet – 15 januari 1857, sida 1

sende sätt hafva dragit fördel af hennes obetänksambet. Och mr John Gordon: har visst oekså varit vänlig — och både han som förmyndare och :miss Nina ;hafva underskrifvit en öfverenskommelse, att, i händelse af dödsfall eller någon annan oförutsedd omständighet, jag skallerhålla min frihet mot betalande af en viss summa; och jag: har fått qvitto på hvad jag inbetalt, så det är -alltrammans å tämmeligen rediga fötter. Men, Lisette, jag hade tänkt att aldrig gifta mig förr än jag var en fri man; men bur det var, så förhexade du mig,så att jag glömde min föresäts. Det var mycket orätt gjordt af mig. Ah, -bahy,: prat! afbröt: honom: Lisette. Jag vill inte höra sådana galenskaper. Hvad tjenar det till? Allting:kommer att gå myc ket bra; det är jag säker på, och.du får väl se-om jag inte spår sant. Jag har alltid haft lyekan med mig, och den skall.ej heller. här danefter-låta mig.stå der: med skammen. Här sfbröts samtalet af ett högljudt hojtande och stampande af hästfötter. Hvad: är det? ropade Harry och sprang till fönstret. Nå, så sant jag lefver är det ickexdetnötet Tomtit, som.spränger bort; och det ipå-den Hästen till! Har kom han. hit? Han skall förstöra djuret? Stanna der! Hallo l skrek-han och sprang ut: efter Tomtit. ..Topatit åter; gaf blott till-ett ytterligare triumfskri och försvann i talldungen. ; Jag kan-undra hvarförechan kommit hit, detlilla odjuret, mumlade Harry, gående oroligt fram och tillbaka. : å i Åh, han-sprängde bara förbi skogsdungen; han kommer snart tillbaka, var ej rädd för det, sade Lisette. Hvad han är för en liten vacker skalkl, I Lisette,.du-ser.då allting från den ljusa sidani: sade; Harry nästan ond. Ack; nej, inte, då du talar med den: der