Aftonbladet – 14 januari 1857, sida 2

dan, som miss Nina haft med sig från Newyork — det är i sanning förfärligt ! oAck, Harry, hvad skall man göra? sade Lisette och smög sitt hufvud tätt intill hans bröst. Du brukar alltid veta råd.n Nå väl, Lisette, jag ser ej annat än att jag får göra hvad jag gjort två eller tre gånger förut — taga mina sparpenningar att betala de här räkningarne med — de som blifvit hopsparade för att köpa oss friheten, Lisette.n Nå ja, var inte ledsen för det! Vi kunna ju börja och spara på nytt igen. Du, Harry, kan lägga ihop rätt mycket på dina små handelsföretag och än ett, än ett annat, som du hittar på, och sedan, hvad mig beträffar, så vet du väl hvilket rykte min fintvätt och strykning fått! Se så, kosta inte en tanke på den saken; det skall nog gå bra.n . Ack ja! men Lisette, hela detta vårt lilla vackra hus med trädgård och alltsammans är ändå bygdt bara i luften, ända tills vi blifvit fria. Den minsta slump kan beröfva oss det. Tänk bara på miss Nina här, som kommit och berättat mig att hon är förlofvad — och det, som vanligt, med två eller tre älskare på en gång.s oo . Förlofvad! Hvad säger du? inföll Lisette ifrigt, i det den qvinliga nyfikenheten fick öfverhanden öfver hvarje annan betänklighet; men hon brukar då alltid hafva tillbedjare i mängd, just som jag på min tid. ij Ja, men hon gifter sig en vacker dag, Lisette, och hur blir det då för dig och mig? På bennes man kommer hela mitt lifs lycka att bero. Han kan sätta upp henne emot mig; han skall kanske fatta motvilja för mig. Ack, Lisette! Jag har sett bekymmer nog komma af dylika giftermål, ech jeg hade hoppats, ser du, att innan det kom ertill, lösen för min frihet skulle vara inbetald och jag skulle vara min egen herre — och nu — står det på samma punkt igen. Just när summan är nära nog full, måste jag betala ut fen hundra dollars af den, och det sätter oss åt tillbaka två eller tre år. Och hvad som än i