Aftonbladet – 14 januari 1857, sida 1

BIN BER Å T,TE LS E AF HARRIET BEECHER STOWE. Förra Delon. EEEtfter att hafva ännu en gång slätat och ordnat bordduken, trippade Lisette lätt omkring, flyttande än ett fat, än ett annat, och då och då tagande ett steg tillbaka och läggande hufvudet litet på ened, just som en fogel, allt under glädtig sång; sedan plockade hon en blomma från det ena fatet, lade mossan i ordning på det andra och tog åter ett steg tillbaka, fö 3 effekt det gjort. , för att se hvad Hvad han skall bli förvånad ! för sig sjelf, ännu slående en och ande de och sväfvande lätt som en fjäril kriog. rummet. Först gaf hon gardiderna en liten skakning, och nedfällande den ena, uppfäste hon den åter så, att strålarne af aftonsolen nådde fram till bordet. fi Se bara, ack se, huru vackert ljuset smyger fram genom den indianska krassan der! Jag kan undra om rummet doftar af mignonetten ? Jag plockade den med daggen ännu skimrande på de fina bladen, och det påstås att des då skall dofta hela dagen. Ack, de flugorna! Hvad de äro på allting! . Scho, scho, se så, ut med er bara ! och tagande upp ur en låda en brokig tulardnösduk, tröttade hon nästan ut sig med att fara rundt omkring rummet på jagt efter de surrande objudna gästerna, som flögo upp högt ötver henne och åter döko ned samt 1 Zizzag fortsatte sin flygt, som flugor vanligen pläga, styrande kosan åt alla möjliga hå 1 utom åt dörren, och slutligen sättande sig allra högst uppe på sjelfva de heliga sänggardinena att ) 8e Aftonbladet n:r 4—29,