med all flit stryka sina vingar och slicka sina fina fötter. Just i detta ögonblick såg Lisette en. skymt af Harry, som återvände från källan, och nu var hon tvungen att öfvergifva jagten.-och rusa ut i andra rummet, för att förskomma en förtidig upptäckt af hennes lila tetablå. Från något okändt skåp uppträdde nu en liten mopslik svart tekanna på skådeplatsen, och Harry skulle fylla den med vatten, men spilde naturligtvis på strykberdet, hvilket åstadkom ännu en liten muntrande och angenäm oreda; derpå förvistes strykjernen, och den mopslika tekannan regerade i deras ställe på glödpannan. Nå, Harry, sög mig nu om. det någonsin fanns en hustru så snäll som jag? Tänk bara, utom ellt det öfriga jag har gjort, har jag också strukit dina hvita linnekläder alldeles färdiga och i-ordning! Gå nu och tag dem på dig! Inte dit in, inte dit in! ropade hon och drog honom från dörren. Du får inte titta dit ännu. Jag tycker du kan ha svängrum nog bär. eh dermed gick bon sjungande utåt trädgården, och sången, klingande tillbaka genom rymden, föreföll som en blommas doft, stulen af vinden iförbifarten. Refrängen nådde glädtigt Harrys öra — Mig komma ej bekymren när Jag sjunger och jag lycklig är. . Stackars liten varelsel sade Harry för sig sjelf; hvarföre skulle jag vilja lära henne något annat? m några minuter var hon tillbaka igen, med det hvita förklädet uppkastadt öfver armen, och klasar af gul jasmin, ax af den blå lavendeln och knoppar af doftande mossrosor tittade fram derur: Hon boppade glädtigt in, nedlade sin nyfångn: skatt på sirykbordet och började derpå med den flitiga be ställsamma ifver, som karakteriserade allt hvad hon gjorde, sortera: dem i två buketter, medan hon under tiden ömsom pratade och ömsom sjöng: Kom, rosiga timmar, som msna All verlden till glädje och fröjd!,