Aftonbladet – 13 januari 1857, sida 4

att beklaga. BLANDADE ÄMNEN. -— Modern iöfattilng till bodfönster. I London och Glasgow tillverkas af Iloyd Summerfeld, till fönster för handelsbodar, ett slags infattning, som redan begynt komma i bruk äfven på kontinenten; den är af glas och dels i form af mer eller mindre smala listor, dels af pelare i det slags peristiler, kvaraf gatorna i London omgifvås och söm bilda da oäfbrutet efter hvarandra följande bodsarnes lokaler. Infattniogen består af glasrör i alla sluga arkitektoniska genomskärningar, men alltid med nåt för de tjocka spegelglasrutorna, som de skola omsluta. De uppträdas på försilfrade jernkärnor, och fogarne så väl mellan rören som mellan rutorna passa så nöggrant, att högst omärkligt med kitt behöfver anbridgas i dem. På detta sätt försvinna rutornas etöd för ögat, emedan de facetterade infattningarnes försilfrade kärnor förvandla dem till ett slags speglar, så att kärnorna lika litet kuona märkas som man kan mårka qvicksilfret eller folieringen bakom en vanlig spegels glas. Då deras yta motstår vaderiekens tverkan lika väl som sjelfva rutornä, och hvarken rostar, ergar eller multnar, så äro de äfven långt varaktigare och i längden mindre kostsamma, än de förut brukliga infattningarne af jern, messing eller trä. —Karminblomman. Enligt en uppgift till franska vetenskapsakademien (Comptes rendös, Tom. XLIII, pag. 382) har en fransk kemist, Belhomme, upptäckt. att karminsyra — det egentliga färgämnet hos könsjonell och lacdye — förekommer ymnigt i slomkronan af Monarda didyma, en för blomsterodlare bekaät och ifrån Nordamerika härstammande prydnadsväxt med skarlakansröda blommor. Krossad och lagd i vatten, ger hon åt detta en bjert röd färg, och ur ett afkok i alkohol fäller sig karmosinsyra vid afsvalningen. Man har redan lyckats att medelst denna växt färga silke vackert rödt, och hön tyckes alltså förtjena färgeriernas uppmärksamhet. — Mannen med jernmasken. En florentinsk tidning, Spettatore,, innehåller en skrifvelse från Pignerol (den lilla alpfästning, der, som bekant, mannen med jernmasken tillbragts elfva år af sin fångenskap), enligt hvilken det nu ändtligen skallhafva lyckats skingra det mörker, :som så länge. sväfvat kring denna gåilika personlighets namn och öde. En signor Cirillo Mussi, som af korrespondenten kallas den lärde och outtrötilige historikern i Pignerol,, har, som ban försäkrar, i nämde stads arkiver upptäckt en akt, hvilken lemnar: den hittills förgäfves sökta upplysningen om den mystiske fången. De af signor Masai: i degen framhafda fskta skola. grunda sig på de tillförlitligaste och oomkullstötligaste vittnesintyg, och han ämnar med görligaste första utgifva sitt manuskript för att meddela dem åt verlden. Utan tvifvel skall :Han snart finna förläggare till ett så intressspt arbete. — Ny oxpedition till Nigerfloden. Den framgång, hva: med Plejads resa på Nigern, under befäl af dr Baikie, blifvit krönt, har föranlåtit engelska regeringen att föranstalta en ny expedition till nämde flod. Af Plejads expedition har man sett, med hyilken trygghet den stora afrikanska floden, för hvilken man var så rädd, kan befaras, äfvensom huru litet man har att frukta af klimatet och till och med afrikanska febern, som hittills gällt för så dödande. Dylika expeditioner bidraga icke blott till att underhålla de vänskapliga förbindelserna med infödingarne, utan äfven att göra ett slut på slafhandeln, öppna nya handelsvägar och befordra det inre Afrikas civilisering. Attdevid Nigern och dess bifloder belägna nejder i hög grad lämpa sig för alla ett tropiskt åkerbruks och industris ändamål, har tillräckligt blifvit ådagalagdt genom dr Baikiesresa. — Ett sällsamt villebråd fanns sistlidne månaden hafva förvillat sig till flottans skeppsvarf i Karlskrona. Det var en fullsuxen räf; som syntes promenera å den nedom nya dockorna beltgna äng. Huru han ditkommit, känner man natuligtvis icke annorledes, än genom gissning, eller att han gjort en spatserfärd öfver isen från skärgården eller fasta landet, för att företaga jagt å några menlösa höns eller ankor i staden. Men mickel blef den gången lurad på anksteken, ithy att han råkade inom skeppsvarfvets ringmur och dermed i fällan, i det isen hastigt gick upp, i följd af mildt väder och starkt regn. Mickel lärer väl icke underlåtit att, efter gammal vana, pröfva isens styrka med pannan, för att se om stöten förorsakade en stjerna, och då troligen sådan visat sig för hans förtvifläde blick, hade han icke annat val, än att med resignation afvakta sin egen stjernsmäll, hvilken icke heller uteblef, när obarmhertiga båtsmanshänder, väpnade med en försvzrlig spak, välkomnade honom i en törnbuske, så att stackars mickel icke längre fick drömma om stadens feta ankor. För några år sedan företog en annan räf en lika vådlig jagtpromenad till samma skeppsvarf och med lika utgång. Micklarne lära väl nu blifva visa af skadan. (BL. P.) — Fruntimmersmoder 1 adertonde århundradet. . Rörande detta ämne meddelar Alexander Andrews i sin bok. Adertonde århundradet eller Illustrationer af våra förfäders seder och bruk; ett humoristiskt bref ur en-gammal tidning, deri en ny: gift äkta man utgjuter sin kligan. Han hade nemligen äktat en flicka med stätlig växt, men som på brölloppsaftonen i sin nattdrägt sammankrympte till en dvärggestalt. Och hur menar du, käre läsare, att denna förvandling gick till? Jo, heter det, hennes hårklädsel var aderton tum hög, och hennes skoklackar mätte sina goda sex tum. Om aftonen, vid afläggandet af dessa lånade tillsatser ivertikal riktning, sammansjönk gestalten från sina skenbara sex fot till mindre än hälften af denna höjd. På ett ännu mera oroväckande sätt sammansmälte hennes dimensioner i den horisontela riktningen; sedan klädningen blifvit aftagen — hyar fans då den stora pyramid af sammet och siden, som hela dagen stolt spatserat omkring? Försvunnen var den prunkande konstbyggnaden, och endast ett hälften så stort, torftigt stellage mötte sorgset mina blickar. — komma våra fruntimmersmoder att utveckla sig i samma proportioner som under de senaste tio åren, så se vi oss snart försatta tillbaka i det smaklösa adertonde århundradet. Det fattas numera endast de -höga tupgerna och: klackarne å la Pompadourför att få se de vrandrande pyramider, hvilka den tiden